Sexuellt urval är när det ena könets val av partner påverkar egenskaperna hos det andra könet (Charles Darwin, 1859, Om arternas uppkommst), som t.ex. påfågelshannens vackra stjärtplym som uppkommit av att hannar med stor stjärtplym är attraktivare hos honorna. |
Sexuellt urval: Könet är ingen social konstruktion utan resultatet av sexuellt urval. Debatten om biologins betydelse för könsrollerna och skillnaden mellan könen påverkas av tron att om skillnaden beror på biologin är dom av naturen givna och kan därför inte påverkas. Om de icke beror av biologin kan man däremot genom attitydpåverkan förändra dem. Därmed är forskningsresultat som visar på biologin betydelse obekväma för de som vill förändra könsrollerna. Dock har man därvid missat att det sexuella urvalet har en stor betydelse för biologiska könsskillnader. Manliga sekundära könskaraktärer är egenskaper som gör kvinnor parningsvilliga och som därför är typiska för män. Männens val av kvinnor bestämmer hurdana kvinnor vi får och kvinnornas val av män hurdana män vi får. För att förändra mansrollen måste kvinnorna blir mer medvetna om vad det är för män som dom väljer. Om kvinnorna blir mer medvetna om vad det är för män som dom väljer, så kan dom genom det sexuella urvalet avla fram den typ av män som dom vill ha. För att motverka alkoholproblem och kriminalitet och skapa ett bättre samhälle med bättre förhållanden mellan könen är det viktigt att skapa ökad medvetenhet om det sexuella urvalets inverkan och betydelse.
Det sexuella urvalet påverkas ej av hur kvinnorna vill att män skall vara. Om de män som är som kvinnorna vill att män skall vara blir könlösa killkompisar och det är de män som inte är som kvinnorna vill att män skall vara (män som betraktar kvinnor som sexobjekt) som lyckas göra kvinnorna med barn, blir resutatet att kvinnorna genom det sexuella urvalet avlar fram män som inte är som kvinnorna vill att män skall vara. Då alkoholproblem och kriminalitet i första hand förekommer hos män underskattas kvinnornas betydelse för problematiken. Feministerna brukar tala om detta som ett mansproblem. Eftersom skillnaderna mellan könen orsakas av sexuellt urval avgör kvinnorna genom val av män hurdana männen blir. För att minska problemen med missbruk och kriminalitet måste därför kvinnorna göras medvetna om det sexuella urvalets betydelse. Om kvinnorna kan påverkas att välja bort kriminella och missbrukande män kommer dom att genom det sexuella urvalet att motverka kriminalitet och missbruk.
"Den farligaste platsen för kvinnor i Sverige är det egna hemmet. Varje år dödas i genomsnitt 17 kvinnor av sin nuvarande eller före detta man. (TV4 24 mars 2014)" För att minska antalet som dödas är det viktigt att förstå orsakerna så att man kan hjälpa kvinnorna att välja bort de våldsamma männen.
Våldsbenägenhet: Att våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär beror på att människan tillhör gruppen däggdjur, och hos dom flesta däggdjursarter utkämpar hannarna strider med varandra om vem som skall tillåtas att para sig med honorna. En hanne som känner behov av att utöva våld mot andra kan därvid få rikligare avkomma än en som saknar detta behov och därför drar sig undan. Att biologin kan påverka vissa män att begå grova brott beror på de "adrenalinkickar" som de får av våldshandlingar (Expressen 13 november 2006, Metro 9 februari 2016). Om en individ genom att utöva våld mot andra kan främja sin egen överlevnad och reproduktion på bekostnad av sina andra, så kommer andelen individer med gener som ger upphov till ett behov av att utöva våld mot andra att öka med tiden tills dess att nästan alla individer har dessa gener. Eller med andra ord; det naturliga urvalet främjar gener som ger upphov till ett behov att utöva våld mot andra. Förutom att ge upphov till våldsamma hannnar, så uppkommer även gener som gör att honorna upplever våldsamma hannar som sexuellt attraktiva. Det beror på att en hona som parar sig med en våldsamm hanne kan få söner som ärver faderns styrka och aggressivitet och därmed bli mer framgångsrika i kampen om honorna. Dessa honor kan därvid få fler barnbarn än andra honor, vilket ger upphov till gener som gör att honorna upplever våldsamma hannar som sexuellt attraktiva. De arter där våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär karakteriseras av att honorna genom det sexuella urvalet har avlat fram hannar som är större och starkare än honorna. (Hos de få arter där våldsbenägenhet är en kvinnlig sekundär könskaraktär har hannarna genom det sexuella urvalet avlat fram honor som är större och starkare än hannarna.) För ca 2 miljoner år sedan skapade kampen om honorna män med en betydligt större kroppsvikt än för kvinnor (Nature 8 maj 1997). Därför kan man inte se våldsamma män enbart som ett mansproblem som kan förändras genom att ändra mäns attityder. De flesta män är inte våldsamma. Ett viktigt del i arbetet mot våld bland män är att få kvinnorna att bli medvetna om vilken man dom väljer så att de inte genom det sexuella urvalet avlar fram våldsamma män.
Kriminalitet torde kunna motverkas genom utveckling av mediciner som hämmar de ”adrenalinkickar” som våldsverkare får i samband med våldsutövning. Mediciner kan dock inte ersätta straff. Om brottslingar inte själv drabbas av personliga negativa konsekvenser av sina brott utan enbart andra d.v.s. brottsoffren, kan de inte motiveras till att avstå från den ”adrenalinkick” som de får vid våldsutövning. Dessutom, om kriminella handlingar ger fördelar för den enskilda individen, kommer det naturliga urvalet att gynna uppkomsten av gener som främjar kriminellt beteende. Om däremot de negativa konsekvenser som straffet åstadkommer gör kriminellt beteende ofördelaktigt, kommer det naturliga urvalet att motverka gener som främjar kriminellt beteende. Många gånger har man hört tesen att kriminalitet orsakas av fattigdom och kan därför inte lösas med fler poliser och fängelser. Sambandet mellan fattigdom och kriminalitet beror dock på att samhällets repression mot de kriminella medför att kriminalitet leder till fattigdom. Om det inte vore för poliser, domstolar och fängelser skulle de kriminella kunna behålla allt som de genom användning av fysiskt våld rövat från sina medmänniskor, varvid kriminalitet skulle leda till ett liv i lyx och rikedom. Istället för ett samband mellan fattigdom och kriminalitet skulle vi få ett samband mellan rikedom och kriminalitet. Dock i ett samhälle där kriminalitet leder rikedom skulle kriminaliteten vara ett mångdubbelt större problem än i ett samhälle där kriminalitet leder till fattigdom och misär. Och då brottsoffren alltid är många gånger fler än brottslingarna skulle det även leda till ett stort mänskligt lidande. Att somliga ägnar sig åt kriminalitet trots att det leder till fattigdom och misär är djupt tragiskt, både för dem själva och för de brottsoffer som de åstadkommer.
Kvinnnor som älskar kriminella män "mördargroupies" (Svenska Dagbladet, 27/7 2008, Expressen 18/7 2009, Metro 27/9 2012) bidrar till att genom det sexuella urvalet skapa våldsbrottslingar. Med tanke på alla kvinnor som misshandlas och dödas i relationer med våldsamma män så det inte "kroppens sätt att tala om att hon hittat en man som är kapabel att skydda henne" och avkomman blir inte mer livskraftig bara för att fadern är våldsam. Problemet ligger ofta inte i att kvinnor medvetet skulle välja kriminella och våldsamma män. En kvinna som väljer en man som slår henne (Graaf, ”Det ska bli ett sant nöje att döda dig”) gör inte det för att hon vill bli slagen. Hon kan säga: "Det är hemskt att han slår mig men jag kan inte lämna honom för jag älskar honom". Många kvinnor gör inget medvetet val, utan väljer män utifrån den upplevelse av förälskelse som uppkommer när dom träffar den rätte. Dom tror att det är "ödet" som väljer. Förälskelse beror dock ej på att hon har träffat en speciell man. Genernas syfte med förälskelse är att den skall leda till sexuellt umgänge och därmed reproduktion, varför det naturliga urvalet har åstadkommit gener som gör att hon blir förälskad. I och med att hon inte gör något aktivt val medför det att hennes gener väljer en man. Vilken man hon blir förälskad i är dock för generna av underordnad betydelse. För generna är hurdana söner hon kan få som är det primära. Detta medför en risk för att vissa (ej alla!) kvinnor omedvetet kan välja våldsbenägna män vilket leder till sociala problem i form av kriminalitet. Även om människan idag lever i ett samhälle där männen inte behöver utkämpa strider med varandra finns dock dessa däggdjursgener kvar som kan påverka vissa (ej alla!) kvinnor i deras val av män. Om den misshandlande mannen säger "Älskling förlåt mig, jag blev så färbannad så jag visste inte vad jag gjorde - Jag lovar att inte göra om det" så visar det att han inte kan kontrollera sitt beteende. Löftet att inte göra om det är därmed intet värt och om hon får en son med honom finns risken att oförmågan att kontrollera beteendet ärvs av sonen. Att hon stannar kvar trots att hon inser att han kommer att göra om det kan bero på att hon påverkas av gener som skall få henne att para sig med en segrande hanne. Att vissa kvinnor tror att de genom sin kärlek skall kunna förvandla en våldsam man, beror på hennes behov en socialt godtagbar förklaring till varför hon älskar en våldsam man. Hennes däggdjursgener som får henne att älska den våldsamma mannen har inte avslöjat för henne att syftet är att hon skall få våldsamma söner som kan bli framgångsrika i kampen om honorna. Hennes egna gener gör att hon har en krimminellofil sexuell läggning som medför att hon upplever våldsamma män som sexuellt attraktiva. Naturens syfte med gener för krimminellofil sexuell läggning är att hon skall få våldsamma söner som kan bli framgångsrika i den kamp om honorna som förekommer hos de flesta andra däggdjursarter. Att stärka kvinnan så att hon klarar av att överge och välja bort den våldsamma mannen helst innan han hinner göra henne med barn är en viktig del i arbetet mot kvinnovåld. Exitprogramm för mördargroupies kan fylla en funktion för att rädda kvinnor från ett liv i våld och misshandel och motverka att de genom det sexuella urvalet avlar fram våldsamma män.
Alkoholbehov: Att generna kan påverka kvinnan att välja en drogbehövande man beror av att kvinnan vid användning av droger som t.ex. alkohol påverkar belöningssystemet i hjärnan (Svenska Dagbladet, 15 april 2007), vilket gör att sannolikheten för att hon upplever sig ha träffat den rätte ökar. Parningsspelet hos arten människa i vårt samhälle sker oftast på lokal med fullständiga rättigheter (alkoholserveringstillstånd) där hannen uppvaktar honan genom att bjuda på alkohol. Män som dricker (män med gener för lustkänslor vid alkoholkonsumtion) kan därvid lättare locka en kvinna till att dricka och har därmed en större chans att hitta en kvinna. Kvinnor med gener för lustkänslor vid alkoholkonsumtion upplever män som saknar dessa gener som tråkiga eftersom dom inte dricker alkohol och därmed inte lockar henne till natt dricka alkohol så att hon får de lustkänslor som behövs för att hon skall uppleva honom som spännande och attraktiv. En undersökning har visat att nykterister i större utsträckning än andra män lever ensamma (Expressen 20 juli 1995). De flesta kontakter i dagens samhälle uppstår på barer och krogar. Att få kontakt på dessa ställen är oftast förenat med alkoholkonsumtion. Frågan kan därför ställas om alkoholen behävs för att etablera kontakt? Problemet kan vara att man, speciellt i en storstad, får många men kortvariga kontakter. Om man söker kontakt på krogarna i en storstad träffar man ofta nya varje kväll man går ut. Kontakterna kan därför bli för kortvariga för att den naturliga parbildningsprocessen skall fungera. Alkoholen kan tänkas fungera som en accelerator för parbildningsprocessen. Guro Ødegård studerade kroggäster och fann att alkoholen gör kvinnor tillgängliga för sexuellt umgänge (Svenska Dagbladet 12 januari 1997). Vid förälskelse ändras hormonbalansen och det är troligt att alkohol påverkar hormonbalansen. Den njutning som kvinnan känner när vissa biokemiska receptorer på hjärncellerna stimuleras av alkoholen, gör att sannolikheten för att hon kan uppleva att hon har träffat den "rätte" och därmed blir förälskad ökar när hon dricker. Jag har erfarit att det för mänga kvinnor är en förutsättning att dom är tillsammans med en man som dricker alkohol, för att de själva skall dricka, varför den "rätte" därmed är en man som också dricker, varför hon med stor sannolikhet väljer en man som dricker. För att studera detta bör man göra en sambandsanalys mellan när kvinnor dricker alkohol och när de blir förälskade. Vid en intervjuundersökning får man givetvis svaret att det bara var en slump att de blev förälskade när de hade druckit. Jag tror att många kvinnor inte vill att deras söner skall bli socialt utslagna därför att de varit påverkade av alkohol i valet av partner. Upplysning om de negativa effekterna av alkoholens inverkan på kontakten mellan män och kvinnor och kvinnans val av partner kan bidra till att kvinnorna inte låter valet av partner påverkas av alkohol.
Att män med kriminalitets och alkoholproblem i större utsträckning är ensamstående än andra män beror dock på att kvinnan skiljer sig från mannen då förälskelsen gått över och hon upptäcker att det är svårt att leva tillsammans med en våldsbenägen och/eller missbrukande man. Om hon har hunnit bli med barn, väljer hon därvid att bli ensamstående mor. Att söner till ensamstående mödrar oftare blir värstingar än andra kan därför bero på att dessa i större utsträckning har fäder med ett genetiskt betingad våldsbenägenhet och drogbehov.
Skägg: Om man applicerar Darwins teori om sexuellt urval på arten människa inses att skägg har en funktion som manlig sekundär könskaraktär och är därmed inte ett misstag av en ointelligent skapare och som kan avlägsnas utan konsekvenser. Den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet som finns hos många däggdjursarter medför att hannarna får behov av att medelst våld besegra de andra hannarna. Denna könskaraktär ger därmed upphov till ett våldspräglat samhälle där människorna bekämpar varandra, vilket leder till armod och missär. För att skapa bättre levnadsvillkor måste människorna samarbeta och hjälpa varandra. Den männskliga civilisationen har motverkat våldet genom olika metoder som rättsväsende, handel med varor och tjänster, demokrati samt kristen religion. Utöver detta har hos arten människa behövet av en annan manlig sekundär könskaraktär som kan ersätta våldsbenägenhet medfört att kvinnorna genom det sexuella urvalet skapat den manliga sekundära könskaraktären skägg. För att den manliga sekundära könskaraktären skägg ska kunna ersätta den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet krävs dock att männen ej rakar av sig skägget. Om de män som saknar den manliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet och enbart har den manliga sekundära könskaraktären skägg inte gör sig "könlösa" (avsaknad av sekundära könskaraktärer) genom att avlägsna den manliga sekundära könskaraktären skägg, torde det underlätta för kvinnorna att välja icke våldsbenägna män, vilket kan leda till minskad kvinnomisshandel och färre kvinnor som dödas av närstående män. "Män med helskägg är sexigast" (Illustrerad Vetenskap nr 3/2005, sid 22) "Enligt en tysk undersökning tycker kvinnor bättre om män med helskägg än om slätrakade män. Kvinnorna bedömer skäggiga män, som generellt mer sympatiska och sexigare. I ett försök ombads ett antal kvinnliga försökspersoner att bödöma fotografier av män som stirrade uttryckslöst in i kameran. Lustigt nog visade det sig att de skäggiga männen fick mycket fler positiva ord än männen med slätt ansikte. Psykologerna förklarar fenomenet med att kvinnorna tillskriver en skäggig man de subjektiva egenskaperna, just för att hans ansiktsdrag delvis döljs av skägget." Då våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär är våldsbenägna män hetrosexuella. Om avsaknaden av manliga sekundära könskaraktärer hos icke våldsbenägna män leder till att icke våldsbenägna män därmed blir homosexuella och att det blir svårare för kvinnorna att välja icke våldsbenägna män, kan det leda till ökad kvinnomisshandel och till att ökande problem med våld i samhället orsakat av att kvinnorna genom det sexuella urvalet avlar fram våldsbenägna män. Om fler män har skägg och därmed inte är "könlösa" kan det även vara möjligt att fler kvinnorna kan "hitta den rätte" utan att behöva använda alkohol vilket även kan bidra till minskade alkoholproblem. Den västerländska traditionen att män skall raka av sig skägget slog igenom i samband med första världskriget. Då en stor andel av männen dog i skyttegravarna uppkomm det ett mansunderskott som minskade behovet av mannliga sekundära könskaraktärer. Dessutom hade de män som överlevde genom att döda fiender på slagfälten visat prov på den mannliga sekundära könskaraktären våldsbenägenhet.
Framgångsrik: En man kan framstå som en stor och stark hanne som har besegrat de andra, om han är mer framgångsrik än de flesta andra. Antingen genom att han uppnått en maktposition i samhället och/eller tjänar mångdubbellt mer pengar än de flesta andra. Framgångsrik är därmed en manlig sekundär könskaraktär, varför framgångsrika män inte upplevs som "könlösa" även om de saknar den manliga sekundära könskaraktären skägg. Eftersom mannens gener får honom att intressera sig för kvinnor, d.v.s individer som saknar skägg, kan framgångsrika män öka sin popularitet hos andra män män genom att rakar av sig skägget. Framgångsrik kan dock bara bli en manlig sekundär könskaraktär för ett fåtal män eftersom endast en mindre andel av männen kan vara mer framgångsrika än de flesta andra. Den manliga sekundära könskaraktären framgångsrik kan därför inte ersätta alkoholbehov eller våldsbenägenhet. Då framgångsrik är en manlig sekundär könskaraktär kommer kvinnorna genom det sexuella urvalet att avla fram män med de egenskaper som behövs för att bli framgångsrika i större utsträckning än vad männen avlar fram kvinnor med motsvarande egenskaper. Detta leder till ett jämställdhetsproblem med fler män än kvinnor i samhällets toppositioner, som inte kan lösas med kvotering. Istället måste vi få männen att bli mer intresserade av framgångsrika kvinnor, samt ge framgångsrika kvinnor ökad möjlighet att kombinera arbete med barn.
Sexuell läggning: Egentligen finns det ingen "homosexuell läggning". Det som kallas "homosexuell läggning" är en kombination av kön och sexuell läggning. Antag att person X är sexuellt attraherad av kvinnor och vill ha sexuellt umgänge med kvinnor. Eftersom vi inte vet person X kön kan vi inte avgöra om person X har en homosexuell eller en heterosexuell läggning. Samma sexuella läggning som benämns som "heterosexuell" om X är man benämns som "homosexuell" om X är kvinna. Att vara sexuellt attraherad av kvinnor borde oavsett kön benämnas feminofil sexuell läggning och att vara attraherad av män maskulinofil sexuell läggning. Maskulinofil sexuell läggning betyder att hon är sexuellt attraherad av individer med manliga sekundära könskaraktärer och feminofil sexuell läggning att han är sexuellt attraherad av individer med kvinnliga sekundära könskaraktärer. Eftersom sexuell läggning hör ihop med den sexuella fortplantningen så är den sexuella läggningen liksom den sexuella fortplantningen genetiskt betingad. Hos många arter har det naturliga urvalet skapat gener som ger upphov till honor med kvinnliga sekundära könskaraktärer och maskulinofil sexuell läggning och hannar med manliga sekundära könskaraktärer och feminofil sexuell läggning. Det naturliga urvalet har skapat gener både för maskulinofil sexuell läggning och för feminofil sexuell läggning. Eftersom hetrosexualitet är en förutsättning för den sexuella fortplantningen är det inte ett "heteronormativt samhälle" utan det naturliga urvalet som gör att heterosexuallitet är mycket vanligare än homosexualitet. Generna för feminofil sexuell läggning och manliga sekundära könskaraktärer är inaktiva hos kvinnor medan generna för maskulinofil sexuell läggning och kvinnliga sekundära könskaraktärer är inaktiva hos män. Då naturen inte är fullkomlig kan man anta att det i vissa få fall kan uppkomma hannar med maskulinofil sexuell läggning och honor med feminofil sexuell läggning. Däremot finns det en norm i vårt västerländska samhället som kan bidra till homosexualitet. Homosexuallitet kan t.ex. uppkomma om hannar saknar de manliga sekundära könskaraktärer som behövs för att maskulinofila honor skall bli intresserade. Vi kan göra ett tänkt experiment med t.ex. änder där honorna är gråa (kvinnlig sekundär könskaraktär) medan hannarna vid parningstiden anlägger en så kallad praktdräkt (manlig sekundär könskaraktär) som är extra färggrann och distinkt tecknad. Om vi samlar in en flock änder och målar alla hannarna gråa så att de liknar honor så kommer det att leda till minskad reproduktion och men även många samkönade par d.v.s. homosexualitet. Maskulinofila honor kommer att sakna hannar att para sig med medan feminofila hannar kommer att hitta andra hannar att bilda par med. Ett dylikt experiment genomförs idag hos arten människa i vårt västerländska samhället där man har skapat en norm som säger att män skall avlägsna sina manliga sekundära könskaraktärer (raka av sig skägget) och därmed likna kvinnor.
Rashygienmyten: Cesare Lombroso 1835 - 1909 blev berömd genom sina skrifter i kriminalantropologi, i vilka han hävdade att brott beror på biologiska egenskaper hos den kriminelle. Lombroso saknade dock dagens kunskaper i genetik, varför han ägnade sitt arbete åt att studera brottslingars utseende för att därmed kunna identifiera en "kriminell ras". Dessa teorierna om en "kriminell ras" ligger till grund för det arbete med "rashygien" som bedrevs i början på 1900-talet. Lombroso trodde att skillnader i biologiska egenskaper inom en art enbart finns mellan olika raser, varför genetiska skillnader mellan individer betyder att individerna tillhör olika raser. Att skillnader i ärftliga egenskaper som definierar en art enbart ärvs inom en art beror på att individer från olika arter inte kan para sig med varandra och få fruktsam avkomma som kan ärva egenskaper från bägge arterna. En förutsättning för att det skall uppstå raser inom en art, är att individer från de olika raserna ej kan para sig med varandra, även om de skulle få fruktsam avkomma om de gjorde det. Att det finns olika raser inom arten människa beror på att människorna har spritt sig över hela världen och att det i tidigare generationer var omöjligt för individer från olika delar av världen att resa och träffa varandra och därmed para sig mellan raserna. Därför har förutsättningarna i olika delar av världen skapat raser av människor som härstammar från olika delar av världen. Att det i samma del av världen skulle uppkomma två raser av människor är uteslutet då individer från de bägge raserna kan träffas och para sig med varandra och därmed överföra gener mellan raserna. Om det fanns en "kriminell" ras som levde jämsides med en "icke kriminell", så skulle gener för kriminallitet och icke kriminallitet överföras mellan raserna, varvid andelen kriminella individer blir lika hög i bägge raserna. Gener för kriminalitet uppkommer om kriminellt beteende är en evolutionärt stabil strategi, d.v.s. om en individ genom kriminalitet kan främja sin egen överlevnad och reproduktion på bekostnad av sina medmänniskor. Om kriminellt beteende är en evolutionärt stabil strategi så kommer andelen individer med kriminella gener att öka och om icke kriminellt beteende är en evolutionärt stabil strategi så kommer andelen individer med kriminella gener att minska. De gener som styr individernas utseende, som definierar raser, påverkas inte av huruvida kriminellt beteende är en evolutionärt stabil strategi eller ej. Om människorna för mycket länge sedan levde under förhållanden där kriminellt beteende var en evolutionärt stabil strategi, men sedan skapat ett samhälle med lag och ordning där icke kriminellt beteende är en evolutionärt stabil strategi, så kan man i likhet med Lombroso betrakta kriminella en sorts invandrare från en svunnen tid då kriminellt beteende var en evolutionärt stabil strategi. Dock kan man ej identifiera dem utifrån deras utseende utan enbart utifrån deras kriminella beteende.
Erik Levlin
saknar gener för
adrenalinkickar av våld och förhöjda dopaminnivåer av alkohol