Köttets begär - Den Kristna religionen ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv
Tillbaka

Kristus + Darwin = Evolutionsbiologisk Framgångsteologisk Samhällsanalys

Genom evolutionsbiologisk analys har jag kommit fram till att den Kristna religionen är Guds gåva till mänskligheten som hjälpt människorna till ett bättre liv. Genom min tro på Darwin och Kristus har jag kommit fram till att det viktigaste för att erhålla bättre levnadsvillkor är att motverka det våld som kommer av att Gud skapade människan genom naturligt urval. Viktiga medel för detta har varit; Rättsväsende, Penningekonomi, Demokrati samt Kristen religion. Hur vi handlar mot varandra bestämmer hurdant samhälle vi får.

Den evolutionära orsaken till våld

Paulus skriver i Galaterbrevet att man inte skall ge efter för köttets begär och i Romarbrevet om synden som ligger i människans köttsliga natur. Vad är detta köttets begär som vill få oss att begå onda handlingar? För att förstå det kan man använda Darwins teori om naturligt urval. Då människan är skapad genom den biologiska evolutionen, där kampen för att överleva är ett viktigt inslag, strävar varje individ efter att förbättra sin egen situation. Om en individ genom att utöva våld mot andra, vilket är en ond handling, kan främja sin egen överlevnad och reproduktion på bekostnad av sina andra, så kommer andelen individer med gener som ger upphov till ett behov av att utöva våld mot andra att öka med tiden tills dess att nästan alla individer har dessa gener. Eller med andra ord; det naturliga urvalet främjar gener som ger upphov till ett behov att utöva våld mot andra. Behovet av att utöva våld mot andra syns främst i att hannarna hos många djurarter utkämpar strider med varandra om vem som skall tillåtas att para sig med honorna. En hanne som känner behov av att utöva våld mot andra kan därmed få rikligare avkomma än en som saknar detta behov och därför drar sig undan. Dessutom kan de honor som parar sig med våldsamma hannar få söner som ärver faderns styrka och aggressivitet och därmed bli mer framgångsrika i kampen om honorna. Dessa honor kan därmed få fler barnbarn än andra honor, vilket ger upphov till gener som gör att honorna upplever våldsamma hannar som sexuellt attraktiva. Våldsbenägenhet är därmed hos många arter en manlig sekundär könskaraktär. De arter där våldsbenägenhet är en manlig sekundär könskaraktär karakteriseras av att honorna genom det sexuella urvalet har avlat fram hannar som är större och starkare än honorna. Att det är gener vars syfte är att förmå hannar att ta del i kampen om honorna, som även ligger bakom våld hos människor styrks av att våld främst utövas av vissa män i den ålder då dom blir könsmogna. Att grovt kriminella våldsbrottslingar uppvaktas av många kvinnor visar att gener som gör våldsamma hannar attraktiva hos honor även finns hos vissa honor av arten människa. Därför räcker det inte med att genom attitydpåverkan påverka männen till att mindre våldsamma, utan man måste även påverka kvinnorna till att välja bort dom våldsamma männen, så att inte kvinnorna genom det sexuella urvalet avlar fram våldsamma män. Könet är ingen social konstruktion utan resultatet av sexuellt urval. Debatten om biologins betydelse för könsrollerna och skillnaden mellan könen påverkas av tron att om skillnaden beror på biologin är dom av naturen givna och kan därför inte förändras. Om de icke beror av biologin kan man däremot genom attitydpåverkan förändra dem. Dock har man därvid missat det sexuella urvalet betydelse för biologiska könsskillnader. Manliga sekundära könskaraktärer är egenskaper som gör kvinnor parningsvilliga och som därför är typiska för män. Männens val av kvinnor bestämmer hurdana kvinnor vi får och kvinnornas val av män hurdana män vi får. Om kvinnorna blir mer medvetna om vad det är för män som dom väljer, så kan dom genom det sexuella urvalet avla fram den typ av män som dom vill ha.

Motverka våld ger bättre levnadsvillkor

Att man måste motstå köttets begär att utöva beror på att dom bästa levnadsvillkoren för en art erhålls om alla individer är snälla och hjälpsamma istället för att bruka våld mot varandra. Samhällets utveckling kräver att människans medfödda våldsbehov motverkas. Behovet att utöva våld mot andra leder till ett våldspräglat samhälle där människorna bekämpar varandra, vilket leder till armod och misär, förutom för några få som har besegrat de övriga och lever ett liv i lyx på de övrigas bekostnad. I ett samhälle där alla bekämpar varandra behöver den starke inte arbeta ty han kan ta det han behöver från någon svagare. För den svage är det ej lönt att arbeta då det han åstadkommer blir taget ifrån honom av någon starkare. Om människorna tjänar varandra istället för att bekämpa varandra kommer de att genom sitt arbete skapa bättre levnadsvillkor för alla människor. Detta är dock inte en "evolutionärt stabil strategi". Instabiliteten ligger i att om alla andra är snälla, så skulle en elak individ leva gott på de andras bekostnad, varvid de gener som ger upphov till elaka individer, därmed gynnas av det naturliga urvalet. Om alla är elaka blir dock resultatet att alla får totalt sett sämre levnadsvillkor. Den mänskliga civilisationen har skapat ett bättre levnadsvillkor genom att motverka våldet med olika metoder som rättsväsende, penningekonomi samt kristen religion. Om man skapar betingelser där de som brukar våld mot andra försämrar sin egen reproduktion och överlevnad, kommer de som brukar våld att få färre barn än de som avstår från våld. Andelen individer som känner behov av att bruka våld kommer då att minska med tiden till dess att nästan alla individer saknar behov av att bruka våld. Ickevåld har då blivit en "evolutionärt stabil strategi", varvid det naturliga urvalet kommer att motverka de gener som leder till ett behov av att utöva våld mot andra istället för att främja dem.

Människorna kan genom att tala med varandra, vilket djur icke kan, komma överens om att vara snälla mot varandra, och att genom rättsväsendet straffa dom som försöker skaffa sig fördelar genom att utöva våld mot andra. Straffets betydelse är att det gör kriminalitet till en "evolutionärt instabil strategi". Penningekonomi innebär att en individ får pengar genom att utföra tjänster åt andra individer, varefter han kan använda pengarna till att få andra till att utföra tjänster åt honom, vilket gynnar de individer som utför tjänster åt andra. Lagstiftning och penningekonomi medför att det för människan är en mer "evolutionärt stabil strategi" att vara snälla mot varandra än för andra arter.

Det har hävdats att människan är mer våldsam än andra djur då krig och folkmord är något som är unikt för människan och som inte förekommer hos andra djurarter. Hur kan då våldsbenägenhet hos människor bero på gener som uppkommit hos djur. Benägenheten för enskilda individer att utöva våld torde vara mycket större för djurarter där hannarna måste utöva våld för att kunna para sig och få avkomma än hos människan där många män får barn utan att behöva vara våldsamma. Dock, även om benägenheten att utöva våld är mindre hos människan är dock konsekvenserna av människans våldsutövning mer omfattande än hos andra djur. När en mängd individer samverkar, vilket är möjligt genom det mänskliga språket, och utnyttjar de resurser som den mänskliga civilisationen har åstadkommit, blir resultatet av våldet mycket värre än av det oorganiserade våld som på individuell basis utövas hos andra arter. För att civilisationen skall utvecklas krävs att människans medfödda våldsbehov motverkas. Men, de resurser som skapas kan dock tas över och utnyttjas av våldsbenägna individer. Exempel på detta är Tyskland där nazisterna tog över makten och utnyttjade de resurser som den kristna civilisationen frambringat till att starta krig och utrota judar samt Ryssland där ateistiska kommunister i slavlägren i Gulag dödade fler miljoner människor än nazisterna.

Kristendom som en åtgärd mot våld

I det kristna Evangeliet finns påbud om att man skall hjälpa andra människor även om man inte tjänar något på det själv, vilket ytterliggare stimulerar människorna att hjälpa varandra. Belöningen erhålls i livet efter döden då man får komma till Gud i himmeln. I den värld där man hyllade härskare som vunnit sin makt genom att segra på slagfälten och döda andra människor var det en radikal och absurd idé att hylla någon som blivit dödad uppspikad på ett kors. En idé som bidragit till att förändra världen till det bättre. Vissa av dessa härskare tog till sig idén och främjade den medan andra motarbetade den. Därmed kom den positiva utveckling som idén gav upphov till främst att ske i de delar av världen som styrdes av härskare som främjade den. Jesus visade med sin död på korset att det inte är att genom våld besegra sina fiender som man skapar ett bättre samhälle. För Lenin så var den kristna religionen ett "opium för folket". Därmed menade han att löftet om ett himmelskt paradis i livet efter detta, förhindrade folket från att göra revolution och förverkliga det jordiska paradiset. Men då revolutionärerna försöker skapa det jordiska paradiset genom väpnad kamp, förvandlas det tilltänkta paradiset till ett helvete. Kommunistiska härskare som Lenin, Stalin (Stalinterrorn), Mao (kulturrevolutionen) och Pol Pot dödade utifrån sin ateistiska ideologi miljoner människor i deras strävan att skapa ett nytt samhälle. Om vi får ett jordiskt paradis eller ej, beror istället på hur vi alla beter oss mot varandra, genom att vi följer det kristna evangeliet och älskar varandra. Det jordiska paradiset uppnås därför bäst genom, om man får människorna till att tro på att Gud finns, och att han belönar dem med ett himmelskt paradis, om dom är snälla mot varandra i jordelivet. Jesus visade med sin död på korset att det inte är genom att besegra sina fiender som man skapar ett bättre samhälle. Därför har han med sin lära gjort en positiv insats för att skapa ett bättre samhälle på jorden, i motsats till Lenin vars insats var destruktiv. Kommunisternas tes att härskarna förr i tiden valde Kristendomen eftersom den var ett maktmedel för att styra befolkningen med är fel. Orsaken var en helt annan. Härskarna största problem förr var hotet att deras riken kunde erövras och plundras av andra härskare. De riken där härskaran införde kristendomen gav den nya religionen upphov till en utveckling av samhället som även gav en teknologisk utveckling. Detta gjorde att de kristna härskarnas krigare var bättre utrustade än de vars härskare inte hade övergått till kristendomen. Exempel på detta är när de kristna Tyskarna i slaget vid Lech 955 besegrade en numerärt överlägsen här av hedniska Ungrare som var på plundringståg i Bayern. Efter det nederlaget blev Ungerns härskare tvungen att införa kristendomen även i Ungern. Med tiden gick utvecklingen i den Kristna delen av världen så långt att de kristna härskarna i Europa kunde erövra imperier som sträckte sig runt hela världen, varav det Brittiska var det största. Det som avhöll befolkningen från att sätta sig upp mot överheten var främst att uppror oftast blev brutalt nedslagna. Härskarna och deras krigare var bättre utrustade och mer övade för krig än upproriska bönder. Även om ett uppror lyckades medförde det oftast att man fick en ny härskare som visade sig vara lika hemsk som den man blev av med. Exempel på detta är att Gustav Vasa som lyckades förmå Svenskarna att göra uppror mot kung Kristian därefter brutalt slog ner alla uppror mot kung Gustav Vasas regim.

Jämförelse mellan Kristendom och Islam

Att den kristna civilisationen varit mer framgångsrik än den muslimska, beror på att Kristendomen är en mer effektiv religion än Islam för att motverka människans medfödda våldsbehov. De som tror att vägen till Gud är en härskare som genom segrar i krig har erövrat ett rike har en annan inställning till våld än de som tror att vägen till Gud är en som dött på ett kors för våra synder. Även om det fanns förkristna religioner som var mer våldsdyrkande är det Islam som historiskt sett var alternativet till Kristendomen. Felet med Islam är att profeten Muhammed inte enbart var profet utan även en krigförande härskare. Tidigare då vi levde i en värld där man blev härskare och skapade riken genom segrar på slagfälten var det många som trodde att det var Gud som bestämde vem som skulle segra och att en segrande härskare därmed var utvald av Gud. Då en av Gud genom segrar i krig utvalde härskare fick uppenbarelser var det mångs som trodde att uppenbarelserna var budskap från Gud. År 0 i den muslimska tideräkningen är när Muhammed blev härskare i ett eget rike. Efter det att Muhammed hade fått Koranen uppenbarad för sig av ärkeängeln Gabriel, försökte han övertyga stadsborna i Mecka att ansluta sig till den nya religionen. Han blev dock fördriven från staden och kom till Medina där han lyckades bättre. Därefter han samlade ihop en armé med vars hjälp han år 630 erövrade Mecka. På den tiden innan demokratin var uppfunnen utlyste man inga allmänna val när man hade erövrat makten, varför han blev totalitär härskare. Många muslimer drömmer än idag om ny Muhammed i form av en stark totalitär härskare som skall ena den muslimska världen till ett rike och ge Islam världsherravälde.

Till skillnad mot Muhammed saknade Jesus både politisk makt och krigiska meriter. År 0 i den kristna tideräkningen är Jesu födelse. Han blev prövad genom frestelsen att han skulle erhålla politisk makt om han tillbad djävulen. När han fick frågan av Pilatus om han var Judarnas konung svarade han att hans rike inte var av denna världen. Han blev dessutom genom korsfästning avrättad av de politiska makthavarna. Personkulten av den krigförande totalitära härskaren Muhammed medför att muslimer har en mer positiv inställning till användning av våld och krigförande icke folkvalda härskare än i kristendomen. Detta är något som nuvarande diktatorer i den muslimska världen tacksamt utnyttjar för att rättfärdiga förtrycket och bevara sin makt, varför många muslimska regimer har dödstraff för de som konverterar från Islam.

Om Jesus gjort som Muhammed och istället för att stiga upp till Himlen efter uppståndelsen åkt till Rom och gjort det som Konstantin gjorde 300 år senare; samlat ihop en här, segrat på slagfälten och som härskare för det Romerska riket skapat det första Kristna samhället. Då hade Kristendomen haft samma problem som Islam nämligen att de troende haft en krigförande diktator som högsta moraliska förebild. Men då det var Konstantin som skapade den första kristna civilisationen genom att segra på slagfälten och som Romersk härskare införa ett samhälle baserat på den Kristna läran, så blev utvecklingspotentialen för det Kristna samhället större, då de troende inte hade Konstantin utan Jesus som inte var en krigförande härskare som högsta moraliska förebild. Man kan publicera hur många karikatyrer som hellst av den krigförande härskaren Konstantin som segrade på slagfälten och skapade det första kristna riket men ingen Kristen skulle bry sig. Men om man publicerar karikatyrer av den krigförande härskaren Muhammed som segrade på slagfälten och skapade det första muslimska riket blir det kravaller i den muslimska världen och man blir tvungen att leva med polisskydd för resten av livet så att man inte blir dödad av någon militant islamist.

Kristendomen infördes i det Romerska riket av Kejsar Konstantin och före islams uppkomst var alla länder kring Medelhavet kristna. De muslimska arméerna lyckades erövra de tidigare kristna länderna i mellanöstern, Nordafrika, Spanien samt tränga in Frankrike, där dom dock stoppades i slaget vid Poitiers år 732. Med tiden uppkom en gräns mellan Islam och Kristendom där de torra, varma och skogfattiga länderna i söder blev muslimska medan de svalare och skogrikare länderna i norr förblev kristna. Skogen räddade kristendomen. Detta beror på att krig inte enbart vinns av tappra och aggressiva krigare som utför hjältedåd på slagfältet utan även av strävsamma arbetare som tillverkar vapen, och för arbetare som tillverkar vapen var skog en viktig tillgång. Före 1800-talet då man utvecklade metoder att tillverka järn med stenkol var träkol tillverkad från skog en viktig förutsättning för järnproduktionen. Det krävdes stora mängder träkol för att tillverka järn och den största delen av den arbetsstyrka som krävdes för järntillverkning arbetade i skogarna med att tillverka träkol. Med stora skogar kunde man göra mycket träkol och producera mer järn, varvid fler krigare kunde utrustas inte enbart med vapen utan även med rustningar. Det krävs mer järn om man skall utrusta en arme med både vapen och rustningar. Tack vare rustningarna blev de kristna krigarna mer osårbara och kunde slå tillbaka de muslimska angriparna. Man kan säga att de kristna genom strävsamt arbete med träkolstillverkning i skogarna besegrade de tappra muslimska krigarna. Tillgång till skog främjade en religion som kristendomen som var bättre på att få människorna att samarbeta och hjälpa varandra och därmed arbeta och tillverka vapen medan brist på skog främjade religioner som kunde få fram starka och aggressiva krigare som kunde utföra hjältedåd på slagfälten.

Kristendom kan inte eliminera våldsutövning enbart motverka den, varför det även finns kristna som har krigat och begått våldsdåd. En förutsättning för att en religion skall bli etablerad är att det finns härskare som tror på den och förr i tiden var det utgången på slagfälten som avgjorde vem som blev härskare. Om kristendomen hade eliminerat våldsutövning hade den kristna civilisationen inte funnits och kristendomen existerat som en obetydlig sekt. Varje försöka att skapa en kristen civilisation i något land hade då omintetgjorts genom att anhängare till en lära som var beredd att utöva våld hade erövrat landet. Före Konstantin var de kristna en liten minoritet. Det var Konstantin som genom att segra på slagfälten och erövra makten som Romersk härskare kunde skapa ett samhälle baserat på den Kristna läran där kristendomen dominerade. Många blev kristna av att en av Gud genom segrar i krig utvalde härskare förespråkade den nya religionen. Styrkan hos våldsläror är att de kan inspirera anhängarna till de hjältedåd på slagfälten som krävs för att erövra och försvara riken och så att religionen/ideologin därmed kan bli statsbärande. Exempel på detta är kommunismen som genom tron på att våldet i form av väpnad revolution och proletariatets diktatur genom krig på kort tid lyckades skapa ett stort imperium i östra Europa och norra Asien. Kommunismen kollapsade i Östeuropa beroende på att allt fler insåg att våldsläror leder till fattigdom och misär varvid den grupp som behövdes för att bevara regimerna blev alltför liten. Styrkan hos en ickevåldsreligion som Kristendomen är att den kan få människorna att samarbeta och hjälpa varandra istället för att bekämpa varandra, vilket leder till att de genom sitt arbete skapar bättre levnadsvillkor.

Framgångsteologi?

Kan kristen tro förutom att ge en positiv utveckling av samhället även leda till personlig framgång? Varför skall man be? Då Gud är god och allsmäktig behöver man inte be för att Gud skall bli medveten om ens behov och problem. Däremot kan en viktig effekt av bön vara att man genom bön omprogrammerar sitt undermedvetna och därigenom motverkar att man blir utsatt för frestelser som skapar problem. I bönen Fader vår står det "utsätt mig inte för frestelse utan fräls mig ifrån ondo". De flesta problem är egentligen självförvållade då individen har fallit för en frestelse som åstadkommits av hans eget undermedvetna. Syftet med att det undermedvetna åstadkommer frestelser är att påverka individen till att göra sådant som generna vill få honom till att göra. Genom att belöna den våldsamma mannen med lustkänslor när han utövar våld mot andra kan hans egna gener genom hans undermedvetna påverka honom till att bli våldsam. Genernas syfte är att han genom våld skall besegra de andra hannarna och få ensamrätt på att para sig med honorna. En misshandlad kvinna skulle inte bli misshandlad om hon inte sökte upp våldsamma män för att hennes eget undermedvetna gör att hon upplever våldsamma män som attraktiva. Genernas syfte är att hon därmed skall få våldsamma söner som kan bli framgångsrika i kampen om honorna. Alkoholisten skulle inte behöva bli alkoholist om han inte fallit för frestelsen att dricka alkohol som kommer av att hans eget undermedvetna belönar honom med lustkänslor när han dricker. Genernas syfte med att få människor att dricka alkohol kan vara att parningsspelet hos arten människa i vårt samhälle ofta sker på nöjeslokal med fullständiga rättigheter (alkoholserveringstillstånd) alternativ fest med alkoholservering, där hannen uppvaktar honan genom att bjuda på alkohol. Kvinnor med gener för lustkänslor vid alkoholkonsumtion upplever män som saknar dessa gener som tråkiga eftersom dom inte får henne till att dricka alkohol och kvinnan får därmed inte de lustkänslor som behövs för att hon skall uppleva honom som spännande och attraktiv. Män som dricker kan lättare locka en kvinna till att dricka och har därmed en större chans att hitta en kvinna. Om de som blir frestade av sitt eget undermedvetna till att dricka alkohol får fler barn än de som inte har en dylik frestelse, kommer andelen individer som blir frestade att öka med tiden till dess att nästan alla har gener som ger upphov till denna frestelse. Eftersom syftet med frestelser är att påverka individen till att gå genernas ärenden är det därmed inte så lätt att omprogrammerar sitt undermedvetna, varför man måste ha en stark tro och be enträget för att ha en chans att lyckas. Om tro och bön kan hjälpa till att motstå frestelser som motverkar personlig framgång kommer kristen tro att leda till ett bättre liv.

Kvinnliga präster?

En fråga som ofta diskuteras är det förbud mot kvinnliga präster som kommer från Paulus ord om att kvinnan skall tiga i församlingen. För att förstå påbudet bör man beakta att Paulus verkade i en förkristen tid innan kristendomen blev en dominerande världsreligion. Kristendomens stora betydelse härrör från att den är den religion som bäst lyckats motverka det behov av att utöva våld mot andra, som kommer från köttets begär orsakad av att människan är skapad genom naturligt urval. Detta våldsbehov märks främst hos hannar d.v.s. män, som drivs att försöka visa att de är stora och starka hannar som har besegrat alla andra. Syftet med Jesu ord att om någon slår dig på den ena kinden så vänd även den andra till är till är att påverka människorna att inte utöva våld mot andra. För män som vill visa att de är stora och starka hannar som har besegrat alla andra gäller dock ett helt annat bud. Inte "öga för öga och tand för tand" utan "slå alla andra så att dom inser vem som är störst och starkast och om någon slår dig så slå honom tusenfalt så att han inser att han har gjort sitt livs största misstag". De som försöker följa detta bud benämns psykopater. Psykopater kan visst förstå andra människors lidande utan njuter av att åstadkomma lidande hos andra. Om han lyckas åstadkomma lidande hos andra, utan att någon vågar göra något mot honom, får psykopaten en euforisk lyckokänsla över att han har besegrat alla andra och därmed lyckats bli den som är störst och starkast. Om evangeliet på Paulus tid predikades av kvinnor fanns därmed risken att männen inte tog till sig budskapet utan tänkte att detta är något som enbart gäller för kvinnor och att jag som man är tvungen att leva efter ett helt annat budskap om jag skall överleva. Nu har dock Evangeliet predikats i 2000 år, kristendomen är en dominerande religion och det finns många manliga förebilder som har levt efter det kristna budskapet varför Paulus påbud inte längre fyller samma funktion. Därför fyller kvinnliga präster i dagens läge en viktig funktion i Evangeliets tjänst, men man bör beakta att det behövs manliga förebilder för att nå vissa grupper med budskapet.

Erik Levlin
Docent, Teknologie doktor
Kungsholms kyrkofullmäktige och 1982-2009 kyrkvärd i Akalla/Kista