Erik Levlin
Docent, tekn dr
Svenska
English
Forskningsprojekt |
Undervisningsmedverkan |
|
|
Avloppsslam |
Korrosion i jord |
|
|
Externa länkar |
|
Curriculum Vitae
Personliga uppgifter
|
Födelseår: |
1951 |
|
Nationalitet: |
Svensk |
|
KTH address: |
Inst. för Hållbar Utveckling, Miljövetenskap och Teknik, |
|
Hemmaddress: |
Norr Mälarstrand 80, |
Akademisk Bakgrund
Bergsingenjör 1976, Materialvetenskap, KTH.
Teknisk Licentiat 1982, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kemisektionen, KTH.
Teknisk
doktor 1993, Inst. för Tillämpad Elektrokemi
och Korrosionslära, Kemisektionen,
KTH.
Abstrakt
Docent 2008, i miljövård/miljövårdsteknik
Professionell Erfarenhet
Doktorand (1976 to 1993), Assistent (1976-1982) och Kursassistant i Korrosionslära (1976 - 2002) vid Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära (Sedan 1993 Avd. för Korrosionslära), KTH.
Utredningsuppdrag (November 1983 till Maj 1984) Statens Naturvårdsverk, Stockholm, Sverige.
Forskningsuppdrag
Från 1986, Avd. för Vattenvårdsteknik, från
2001 Inst. för Mark och Vattenteknik, från
2013 Inst. för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik,
KTHKgl. Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige.
Miljöutredare (Augusti 2002 till Januari 2003) vid Ålands
Landskapsregering, Mariehamn.
Forskare (2008-2016) IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm, Sverige.
Publikationer
Miljö och Avloppsslam
2016:
Levlin, E. & Plaza, E. Fosforåtervinning från avloppsrening med sidoströmshydrolys TRITA-LWR Report, 2016:01
Levlin, E., Thus, K. & Lüdtke, M., C. Economical process for power to biogas with use of an ordinary sewage sludge digester. 2nd IWA Conference on Holistic Sludge Management 7-9 Juni 2016 Malmö poster
Lüdtke, M., Berg, M., Berg, S., Baresel, C., Söhr, S., Bengtsson, L., & Levlin, E. Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion SVU rapport, 2016-06
2015:
Trela, J., Plaza, E., Yang, J. & Levlin, E. Nitritation/anammox-processen för rejektvattenbehandling SVU rapport, 2015-01
Yang, J., Trela, J., Plaza, E., Wahlberg, O. & Levlin, E. Oxidation-reduction potential (ORP) as a control parameter in a single-stage partial nitritation/anammox process treating reject water Journal of Chemical Technology and Biotechnology DOI
2014:
Baresel, C., Lüdtke, M., Levlin, E., Fortkamp, U. & Ekengren, Ö. Slamavvattning i kommunala reningsverk Nuläget, begränsningar och perspektiv IVL Rapport B2188
Levlin, E. Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och Uppgradering av biogas TRITA-LWR Report, 2014:05
Levlin, E., Tjus, K., Fortkamp, U., Ek, M., Baresel, C., Palm, O. & Ljung E. Metoder för fosforåtervinning ur avloppsslam IVL Rapport B2184
2013:
Fortkamp, U., Baresel, C., Westling, K., Ek, M., Junestedt, C., Johansson, C., Levlin, E. Increased treatment efficiency in wastewater treatment by use of waste heat. Trettonde Nordiska Avloppskonferensen NordIWA, 8-10 oktober 2013, Malmö
Levlin, E. & Bengtsson, L. EXERT extended sludge retention process with sludge recirculation to increase biogas production IWA Specialist Conference Holistic Sludge Management 6-8 May 2013 Västerås Sweden
Tomczak-Wandzel, R., Levlin, E., Ekengren, Ö. & Baresel, C. Biogas production from fish wastes in co-digestion with sewage sludge IWA Specialist Conference Holistic Sludge Management 6-8 May 2013 Västerås Sweden.
2012:
Levlin, E. Extended solids retention process
for increasing biogas production at anaerobic digestion 2 International Congress Environment Protection, Energy saving, Sustainable Environmental Management. Lviv, Ukraine, 19-22 september 2012.
2011:
Levlin
E. Maximizing biogas production and phosphorus recovery by ion exchange,
Cities of the Future Stockholm 22-25 maj 2011 poster
Levlin E., Bengtsson L. & Baresel C. Anaerobic contact reactor
with sludge recirculation to increase biogas production. 12:e Nordiska
Avloppskonferensen Helsingfors Finland 14-16 november 2011 poster
Baresel, C., Ek, M., Ekengren, Ö., Levlin, E., Bengtsson, L., Trela, J. & Plaza, E. Hammarby Sjöstadsverk. Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik IVL Rapport B1954
2010:
Levlin
E. Maximering
av slam och biogasproduktion för att motverka global uppvärmning
Vatten 66(1): 67-73
artickel.
Levlin
E. Maximazing sludge and biogas production for counteracting global
warming. International scientific seminar, Research and application
of new technologies in wastewater treatment and municipal solid
waste disposal in Ukraine, Sweden and Poland 23-25 september 2009
Stockholm, Report
No 16. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3026, ISBN
978-91-7415-523-5, sid 95-104 artickel.
Levlin
E. Conductivity measurements for controlling municipal wastewater
treatment, International scientific seminar, Research and application
of new technologies in wastewater treatment and municipal solid
waste disposal in Ukraine, Sweden and Poland 26-28 oktober 2007
Ostron, Polen, Report No 15. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR
REPORT 3024, ISBN 978-91-7415-412-2, sid 51-62 artickel.
2009:
Ekengren, Ö., Cvetkovic, V., Baresel, C., Hultman, B., Levlin, E. (2009): Hammarby Sjöstadsverket - Long-term collaboration between researchers, sewage treatment plants and industry to meet future challenges within wastewater treatment. The 11th Nordic Wastewater Conference Odense Denmark 10-12 November 2009.
Levlin E. Nutrient
removal without carbon source for achieving maximum biogas production
and P recovery. 2nd IWA Specialized Conferens nutrient
management in wastewater treatment processes, Proceedings sid. 1161-1163.
Levlin E.,
Hassanzadeh, R., Soh, R.A., Hultman, B. & Plaza, E. A pilot-plant
research facility in Stockholm - Possibilities to test new treatment
processes as magnesium salt addition to meet requirements for the
future. 2nd IWA Specialized Conferens nutrient management
in wastewater treatment processes, Proceedings sid. 1159-1160.
2008:
Trela, J., Plaza, E., Hultman, B., Cema, G., Bosander, J.
& Levlin, E. Utvärdering av enstegsprocess för
deammonifikation Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2008-18.
rapport
Levlin E. & Hultman B. Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar, Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2008-04, 51 sidor, rapport.
2007:
Levlin E. Phosphorus
recovery with acid and base from inorganic sewage sludge residues.
Water Practice & Technology Vol. 2, No 1, doi10.2166/wpt.2007.0018,
abstrakt.
Levlin
E. Phosphorus recovery from sewage sludge - Two-step leaching process
with acid and base, Proceedings of Polish-Swedish seminars, Krakow
Mars 17-19, 2005,
Report No 13. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3018,
ISBN 978-91-7178-826-9, sid 71-80
artickel.
Levlin
E. & Hultman B. Phosphorus recovery from sewage sludge - Ideas
for further studies to improve leaching, Proceedings of Polish-Swedish
seminars, Stockholm Juni 5-9, 2004, Report No 12. Joint Polish -
Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3017, ISBN 978-91-7178-825-2,
sid 61-70 artickel.
2006:
Levlin E. Phosphorus
recovery with acid and base from inorganic sewage sludge residues.
IWA Specialized Conference - Sustainable sludge management. 29-31
Maj 2006 Moskva Ryssland, Proceedings, ISBN-5-9900677-2-0, sid 612-619,
abstrakt.
2005:
Levlin
E., Hultman B. & Löwén M. Tvåstegslakning
med syra och bas för fosforutvinning ur slam efter superkritisk
vattenoxidation eller förbränning VA-forsk 2005-12,
29 sidor, rapport.
2004:
Hultman B., Levlin E., Löwén M., Plaza E. & Trela
J. Samverkan mellan avloppsvattenrening och slambehandling, VA-forsk
2004-15, 29 sidor, rapport.
Levlin
E. Sustainable and integrated sewage and organic waste handling
with global warming impact, a case study of Åland and energy
recovery by SCWO or anaerobic digestion. Proceedings of a Polish-Swedish
seminar, Wisla Polen, Oktober 25-18, 2003, Report No 11. Joint Polish
- Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3007, ISBN 91-7283-664-4, sid.
1-8 artickel.
Levlin
E., Löwén M. & Stark K. Lakning av slamrest från
förbränning och superkritisk vattenoxidation, VA-forsk
2004-03, 27 sidor, rapport.
Levlin
E., Löwén M. & Stark K. Phosphorus recovery from
sludge incineration ash and Supercritical Water Oxidation residues
with use of acids and bases. Proceedings of a Polish-Swedish seminar,
Wisla Polen, Oktober 25-18, 2003, Report No 11. Joint Polish - Swedish
Reports, TRITA.LWR REPORT 3007, ISBN 91-7283-664-4, sid. 19-28 artickel.
Levlin E. & Stark K. Phosphorus recovery from sewage sludge after incineration or Supercritical Water Oxidation. The first Conference on the Volarization of Phosphates and Phosphorous Compounds COVAPHOS 1, Marrakech Marocko, oktober 11-13, 2004, Abstracts, O6-03, sid. 262-264.
2003:
Hultman B. & Levlin E. Minskning av skumningsproblem och slammängd
i rötkammare TRITA-LWR.REPORT 3005, Mark och Vattenteknik,
KTH, ISBN 91-7283-634-2 rapport.
Hultman B. Levlin E. & Plaza E. Part C, Chapter 17: Resources
Management and technology of clean water,
Environmental Science, A Baltic University Publication, Uppsala
Universitet, ISBN 91-970017-0-8, sid. 505-533.
Hultman
B., Levlin E., Plaza E. & Stark K. Phosphorus recovery from
sludge in Sweden - possibilities to meet proposed goals in an efficient,
sustainable and economical way. Proceedings of a Polish-Swedish
seminar, Gdansk Polen, Mars 23-25, 2003, Report No 10. Joint Polish
- Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3004, ISBN 91-7283-471-4, sid.
19-28, artickel.
Kapilashrami S., Cederwall K. & Levlin E. Exceptional flood and water quality. Vatten, Vol 59, Nr 3, sid. 191-198.
Levlin
E. Bedömning av utsläpp av växthusgaser och andra
luftföroreningar på Åland. Åländsk utredningsserie
2003:2, ISSN 0357-735X, rapport.
Levlin
E. & Hultman B. Phosphorus recovery from phosphate rich side-streams
in wastewater treatment plants. Proceedings of a Polish-Swedish
seminar, Gdansk Polen, Mars 23-25, 2003, Report No 10. Joint Polish
- Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3004,
ISBN 91-7283-471-4, sid. 47-56,
artickel.
2002:
Balmér P., Book K., Hultman B., Jönsson H., Kärrman
E., Levlin E., Palm O., Schönning C., Seger A., Stark K., Söderberg
H., Tiderström H. & Åberg H. System för återanvändning
av fosfor ur avlopp. Statens Naturvårdsverk Rapport 5221,
2002,
rapport.
Hultman
B., Levlin E., Löwén M., Mossakowska A. & Stark
K. Utvinning av fosfor och andra produkter ur slam och aska, Slutrapport.
Stockholm Vatten AB,
R nr 02, feb 2002, rapport.
Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. Water Science Technology Vol 46, Nr. 4-5, sid. 435-440. 2002, abstrakt.
Stark K., Hultman B., Levlin E., Löwén M. & Mossakowska
A. Calculation of chemical needs in combined phosphorus removal
and recovery at Henriksdal WWTP. Sweden. 3:d World Water Congress
of IWA, Melbourne, Australien 7-12 april 2002, poster.
Stark K., Hultman B. & Levlin E. New system technology for combined
phosphorus removal and recovery. 3:d World Water Congress of IWA
Melbourne, Australien 7-12 april 2002, poster.
2001:
Hultman
B., Levlin E., Löwén M., Mossakowska A. & Stark
K. Utvinning av fosfor och andra produkter ur slam och aska. Delrapport.
Stockholm Vatten AB, R. Nr 6 mars 2001, 78 sidor, rapport.
Hultman B., Levlin E., Mossakowska A. & Stark K. Effects of wastewater treatment technology on phosphorus recovery from sludges and ashes. 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Netherlands 12 - 13 mars, 2001, artickel, abstrakt.
Levlin
E. Recovery of phosphate and separation of metals by ion exchange
Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Nowy Targ Polen, October
24-26, 2001, Report No 9. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI
REPORT 3088, ISBN 91-7283-190-1, sid. 81-90.
Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland, 15 - 18 oktober 2001, CD-ROM, OH, abstrakt.
Levlin E., Tideström H., Kapilashrami S., Stark K. & Hultman
B. Slamkvalitet och trender för slamhantering. VA-forsk 2001-05,
ISBN 91-89182-56-1, 70 sidor, rapport.
Stark K., Hultman B., Mossakowska A. & Levlin E. Kemikaliebehov vid fosforutvinning ur avloppsslam. Vatten Vol 57, Nr 3, sid. 207-215.
Wikberg A., Palm O., Eriksson L., Hultman B., Levlin E., & Thyselius L. Förädling av rötrest från biogasanläggningar. RVF Utveckling. Rapport 01:9, ISSN 1404-4471.
2000:
Hultman
B., Levlin E. & Stark K. Phosphorus recovery from sewage sludges:
Research and experiences in Nordic Countries, Scope Newsletter CEEP,
No
41, 2000, sid. 29-32.
Hultman,
B. Levlin, E. & Stark K. Swedish debate on sludge handling.
Proceedings
of a Polish-Swedish seminar, Krakow Polen, Maj 29, 2000, Report
No 7. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3073, ISBN
91-7170-584-8, sid. 1-16,
artickel.
Levlin
E. & Kapilashrami S. Sludge quality in Sweden – Inquiry
results for year 1995 to 1997, Sustainable municipal sludge and
solid waste handling Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Krakow
Polen, Maj 29, 2000, Report No 7. Joint Polish - Swedish Reports,
TRITA-AMI REPORT 3073, ISBN: 91-7170-584-8, sid. 17-27, artickel.
Levlin
E., Löwén M., Schmidt E., Hultman B. & Mossakowska
A. Phosphorus recovery from sewage sludge incineration ash. 1
st World Water Congress of IWA, Paris, 3 - 6 juli 2000, CD-ROM,
ISBN 2-9515416-0-0 EAN: 9782951541603, abstrakt,
poster.
1999:
Hultman
B., Levlin E., Plaza E. & Trela J. Sludge handling at Nowy Targ
wastewater treatment plant, Poland - Evaluation and recommendations
for improvements. Report No. 6, Joint Polish - Swedish Reports,
TRITA-AMI REPORT 3064, ISBN 91-7170-444-2. 69 sidor.
Levlin
E. Resources recovery from incineration ashes, Proceedings of a
Polish-Swedish seminar, Stockholm Augusti 24, 1999, Report No. 5,
Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3063, ISBN: 91-7170-439-6.
pp. 43-53, artickel.
Lundin L. C. (editor) samt 24 författare, 2 Water Use and Management, Sustainable Water Management in the Baltic Sea Basin, Baltic University Programme, Uppsala Universitet, ISBN 91-973579-4-4. Medverkat i Part I Sustainability and Water Management kapitel 1, 2, 3, 4, 5 och 6, och Part III Urban Water Use and Management kapitel 13, 14, 15 och 16 (innehållsförteckning).
1998:
Hultman
B., Levlin E., Plaza E. & Trela J. Ideas for future sludge management
at the Nowy Targ WWTP. Proceedings of a Polish-Swedish seminar,
Nowy Targ Polen, Oktober 1-2, 1998, Report No. 3, Joint Polish -
Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3048, ISBN 91-7170-324-1, sid.
83-94, KTH 1998. (Polsk version: ISBN 83-906046-1-2, sid. 93-105),
abstrakt, artickel.
Levlin
E. Sustainable sludge handling - Metal removal and phosphorus recovery,
Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Nowy Targ Polen, Oktober
1-2, 1998, Report No. 3, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI
REPORT 3048, ISBN 91-7170-324-1, sid. 73-81 (Polsk version: ISBN
83-906046-1-2, sid. 83-92), abstrakt,
artickel.
Levlin
E., Löwén M., Schmidt E., Hultman B. & Mossakowska
A. Fosforutvinning ur aska. Stockholm Vatten AB, R. Nr 54 nov-98,
32 sidor.
1997:
Hultman
B. & Levlin E. Sustainable sludge handling, Paper 5: Proceedings
of a Polish-Swedish seminar, Stockholm, Maj 30, 1997, Report No.
2, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3044, ISBN 91-7170-283-0,
artickel.
Hultman B. & Levlin E. Vattenförsörjning till områden med vattenbrist. Bilaga 4: Vattenexport, Förstudie av möjlig framtida export av färskvatten i stor skala från Sverige och Finland.
Hultman
B., Levlin E., Löwén M. & Mossakowska M. Uthållig
Slamhantering. Förstudie. Stockholm Vatten AB, R. Nr 23 sept-97,
Stockholm Vatten 57 sidor.
1996:
Levlin
E., Westlund L. & Hultman B. Rening av avloppsslam från
tungmetaller och organiska miljöfarliga ämnen. VA–forsk
1996-08, ISSN 1102-5638, ISBN 91-88392-99-6, rapport.
Korrosion och Material
2000:
Levlin E. & Vinka T.-G. Corrosion in an urban soil profile -
Aeration cell experiment In situ in the soil. Eurocorr 2000, London,
2000.09.10-09.14, CD-ROM, presentation,
abstrakt.
1996:
Levlin
E. Aeration cell corrosion of carbon steel in soil: In situ monitoring
cell current and potential. Corrosion Science, Vol. 38, Nr.
12, sid 2083-2090, abstrakt, artickel.
Lubarski V., Levlin E. & Koroleva. E. Endurance test of aluminous cement produced from water treatment sludge. Vatten, Vol. 52, Nr. 1, ISSN 0042-2886, sid 39–42.
1995:
Levlin
E. Corrosion of copper in anaerobic clay. Prerequisites for pitting
and whiskers formation. SKB Projekt Inkapsling, Projekt PM PPM 95-3420–09,
rapport.
1994:
Levlin
E. Corrosion of water pipes in soil due to acidification of soil
and groundwater, Municipal and rural water supply and water quality,
Poznan, Polen 31 augusti - 2 september, 1994, ISBN 83–902173–0–9,
sid 551-560.
1993:
Levlin E. Inverkan av pH på kuprosolvens i hårt
vatten. Försök utförda vid Uppsala gatukontor. TRITA-VAT
1931, Vattenvårdsteknik, KTH,
huvudrapport
och sex bilagor
(projekthemsida).
Levlin E. Material deterioration at different process conditions in waste deposits - Prestudy Rapport till Avfallsforskningsrådet, AFR, Område 4 Miljöanpassad deponeringsteknik, Diarienr. 314, dossienr. 230.
1992:
Kapilashrami S. & Levlin E. Asbestfibrer i dricksvatten,
tekniska åtgärder. Delrapport-B, korrosion och åtgärdsförslag.
TRITA-VAT-1903, Vattenvårdsteknik, KTH,
37 sidor.
Levlin
E. Corrosion of water pipe systems due to acidification of soil
and groundwater. Doktorsavhandling i Tillämpad Elektrokemi
och Korrosionslära, KTH,
(handledare Einar Mattsson och examinator Daniel Simonsson) TRITA-TEK
1992:01, ISBN 91-7170-094-3, 30+96 sidor, abstrakt.
Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. 12:e Skandinaviska Korrosionskongressen & Eurocorr 92, Esbo, Finland 1 - 4 juni 1992, ISBN 951-96485-0-X, Vol II, sid 383-392.
Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. TRITA-VAT 3921, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper V).
1991:
Levlin
E. Corrosion of underground structures due to acidification: laboratory
investigation. British Corrosion Journal, Vol. 26, Nr. 1,
sid 36 - 66, (doktorsavhandling paper IV).
Levlin E. Kuprosolvens i hårda vatten. TRITA-VAT-4911, Vattenvårdsteknik, KTH, rapport.
Levlin E. Korrosion på vattenledningsrör i mark. Bygg & Teknik, Nr. 5, Augusti, sid 42-44.
Levlin E. Corrosion of cast-iron in soil - Discussion of two theories, Especially with respect to the H2S/Fe2+-ratio. TRITA-VAT-4912, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper VI).
Levlin E. & Kapilashrami S. External corrosion of concrete pipes in soil water environment. Influence of acidification caused by air pollution. TRITA-VAT-1901, Vattenvårdsteknik, KTH, 51 sidor.
1990:
Levlin
E. Laboratory investigation on corrosion of underground water pipes
due to acidification. UN Economic Commision of Europe, workshop
Sigtuna, Sverige 29 - 31 maj, 1989, Nordiska Ministerrådets,
Miljörapport 1990:9 ISBN 87-7303-475-4, ISBN 91-7996-261-0,
sid 141-149.
1989:
Levlin
E. Laboratory investigation on corrosion of underground pipes due
to acidification. 11:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Stavanger,
Norge, 19 - 21 juni 1989, F-43, 4 sidor,
poster.
1988:
Levlin
E. Jordkorrosion - Modellförsök på laboratorium.
Korrosion på
jordförlagda VA-ledningar, Vatten och Avloppsverksföreningens
Seminarium 3 december 1987, Stockholm, Sverige, VAV meddelande M63,
ISSN 0347-1802, sid 14 - 17.
Levlin E. Kartläggning av försurningsbetingad korrosion av vattenledningsrör i mark - Skadefrekvensanalys. TRITA-VAT-3884, Vattenvårdsteknik, KTH, (Engelsk version som doktorsavhandling paper III).
1986:
Levlin
E. Corrosion of water pipes due to acidification of natural waters.
10:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Stockholm, Sverige, 2 -
4 juni, 1986, Korrosionsinstitutet, bulletin nr 101, sid 421-426,
(doktorsavhandling paper I).
1985:
Levlin E. Försurningsbetingade korrosionsskador på
vattenledningar i hus och mark. Naturvårdsverkets rapport,
SNV pm 1978, Statens Naturvårdsverk, 34 sidor.
1984:
Levlin E., Klinga Å. & Millinger K. Inverkan av miljöparametrar
på tendensen till punktkorrosion hos rostfria stål.
Jernkontorets forskning, serie D, Nr 498, Slutrapport för forskningsuppgift
4388/81.
1983:
Levlin
E. Critical pitting temperatures by a austenitic and a ferriticaustenitic
stainless steel. 9:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Köpenhamn,
Danmark, 12 - 14 September, 1983, ISBN 87-981467-1-8, sid 31-42.
1982:
Levlin E. Gropfrätningens temperaturberoende hos rostfria
stål.
Licentiatavhandling i Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära,
Kemisektionen, KTH, (examinator och handledare Gösta Wranglén)
118 sidor.
1981:
Levlin, E. Gropfrätning i rostfritt stål är temperaturberoende.
Verkstadstidningen, Nr 11. November, sid 36-37.
Levlin, E. Tentamensuppgifter i korrosionslära, AK 1977-1979 med lösningar. Skriftserie Korrosion och metallskydd, No 29, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, KTH.
1975:
Levlin E. & Levlin O. Varmduktilitet hos austenitiska rostfria
stål. Examensarbete i metallografi, KTH (examinator
Mats Hillert) utfört vid Avesta Jernverks AB (handledare Mats
Lilja), 118 sidor.
Abstrakts
PHOSPHORUS RECOVERY WITH ACID AND BASE FROM INORGANIC SEWAGE SLUDGE RESIDUES.
Fosforåtervinning med syra och bas från oorganiska restprodukter av avloppsslam
Levlin E.
Fosforåtervinning från slamförbränningsaska och restprodukt efter Superkritisk vattenoxidation, SCWO av slam genom lakning med syra HCl och bas NaOH har studerats. Lakning med bas ger en selektiv upplösning av fosfor men en lägre grad av återvinning jämfört med lakning med syra. Den högre procentuella fosforlakningen jämfört med utlakad metall vid lakning med syra, och den lägre kostnaden för syra gör lakning med syra billigare. Kostnaden för HCl är ca 0.32 Euro/kg P och uppåt. Emedan kalcium kan binda fosfor vid lakning med bas, prövades en tvåstegsprocess. Ett första steg med syralakning vid pH-nivå 4 för att lösa upp kalcium, följdes av ett andra lakningssteg med bas. Tvåstegslakning gav mer utlakning av fosfat, men inte så myckets som vid lakning med syra. Kemikaliekostnaden för tvåstegslakning bedömdes till 1.2 Euro/kg P och uppåt.
Presentation vid IWA Specialized Conference - Sustainable sludge management, 29-31 Maj 2006 Moskva Ryssland och publicerad i Water Practice & Technology Vol. 2, No 1, 2007.
EFFECTS OF PHOSPHORUS RECOVERY REQUIREMENTS ON SWEDISH SLUDGE MANAGEMENT
Inverkan av fosforåtervinningskrav på Svensk slamhantering
Levlin E., Löwén M., Stark K. och Hultman B.
Presentation vid 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland
15 - 18 oktober 2001 (OH)
och
publicerad i Water Science and Technology Årg. 46, Nr. 4–5,
sid. 435–440, 2002.
Inverkan av avloppsvattenreningsteknik på fosforåtervinning från slam och aska
Bengt Hultman, Erik Levlin, Agnes Mossakowska och Kristina Stark
Sverige och många andra länder har en lång tradition av fosforrening för att skydda recipienten från eutrofiering. Traditioner, tillgänglighet av billiga fällningskemikalier och möjligheten att uppnå mycket låga utsläppsvärden av totalfosfor i kombination med stränga regleringar har i Sverige lett till användning av kemisk fällning som den huvudsakliga metoden för fosforrening. För närvarande avlägsnas fosfor på ett effektivt och säkert sätt och mer omtanke ägnas åt atervinning av fosfor som en begränsad resurs och risker för läckage av fosfor från deponier till recipienten. Ett nationellt mål har ställt upp av den Svenska regerringen att 75% av fosfor i avlopp och avfall skall återvinnas.
Problem relaterade till fosforåtervinning genom användning av slam i jordbruket har lett till utveckling av tekniker för utvinning av fosforprodukter. I de nordiska länderna har företag som BioCon, Cambi, Kemira, och Purac utvecklat olika lösningar och offererar fullskaliga processer för fosforåtervinning. Dessa systemen baseras på användning av kemikalier varvid slamsammansättningen har en betydande inverkan. Vissa modifikationer av nyuvarande processteknologi diskuteras för det största avloppsreningsverket i Stockholm, Henriksdal, för att tillgodose kombinerade krav på en effektiv fosforrening och återvinning.
Föredag vid 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Nederländerma 12-13 mars 2001 (artickel).
CORROSION IN AN URBAN
SOIL PROFILE
|
Erik Levlin och Tor-Gunnar Vinka |
Korrosion i en urban jordprofil - Luftningscellsexperiment in situ i marken
Luftningscellkorrosion har studerats "in situ" i marken på en testplats i Göteborg, Sverige. Testplatsen användes även för andra projekt som studade grundvatten och jordegenskaper och deras inverkan på korrosion av metall i jord. Luftningsceller har i tidigare arbeten studerats i laboratorieexperiment. I detta projekt grävdes tio luftningsceller, vardera bestående av två kolstålsplattor, ihopkopplade med en kabel, ner på ett djup av 1 meter. Den anodiska plattan var inbäddad i en lerklump, och den katodiska låg i det omgivande fyllningsmaterialet. Två typer av luftningsceller användes, en med en katodisk platta av samma storlek som den anodiska, och en med en katodisk platta som var 10 gånger större. Areaförhållandet anod-katod för cellerna var 1:1 och 1:10. Fyra luftningsceller togs upp efter 1,085 år och de andra efter 2,685 år. Som reference var även plattor utan koppling som luftningscellers exponerad i jorden. Efter upptagningen mättes viktsförlust och frätgropsdjup på alla plattor.
På två luftningsceller mättes korrosionsström och potential under den 2,685 år långa testperioden. Som reference mättes korrosionspotential på plattor utan koppling som luftningscell. Korrosionen av den anodiska plattan i lera kan beräknas från den uppmätta strömmen till 31,7 µm/år (2,59 µA/cm²) för cellen med areaförhållandet 10 och 5,0 µm/år (0,47 µA/cm²) med areaförhållandet 1. Skillnaden i cellström mellan cellerna ökade med tiden; från ca tre gånger större i början till ca åtta. Detta kan förklaras genom avlagring av korrosionsprodukter på den katodiska plattan, som medförde att en större del av den anodiska upplösningen överflyttades till den anodiska plattan. Skillnaden i cellström borde vara 10 med ingen korrosion på den katodiska plattan och 1,82 med samma korrosion på både den anodiska och den katodiska plattan.
Viktsförlustmätningar visade en korrosionshastighet för anoder i lera på 0,033 mm/år med en liten katod och 0,0514 mm/år med en stor och en korrosionshastighet för små katoder i fyllningsmaterial på 5,6 µm/år och 8,2 µm/år för stora katoder. Plattor exponerade utan koppling hade en korrosionshastighet på ca 0,013 mm/år i både lera och fyllningsmaterial. Gropfrätningskorrosionen var mycket större på okopplade plattor i fyllningsmaterial (ca 0,6 mm/år) jämfört med plattor i lera (0,07 mm/år). Ihopkoppling av plattor till luftningsceller medförde att gropfrätningskorrosionen på anoderna ökade (0,257 mm/år) och minskade på katoderna (0,3 mm/year). Detta kan förklaras med att korrosionen i lera begränsas av diffusion av syre genom den vattenmättade leran och i fyllningsmaterialet genom utfällning av korrosionsprodukter på metallytan. Korrosion av plattor i fyllningsmaterial är därför större på ställen där lagret av korrosionsprodukter är svagt, vilket ger gropfrätningskorrosion. Ihopkoppling av plattor till en luftningscell flyttar den anodiska reaktionen till plattan i lera som ej skyddas av korrosion sprodukter varvid gropfrätningskorrosionen minskar på katoden. Katodreaktionen på plattor i fyllningsmaterial sker på ett magnetitlager närmast metallytan.
Föredrag vid Eurocorr 2000 London UK 10-14 September 2000 (Artickel)
PHOSPHORUS RECOVERY FROM SEWAGE SLUDGE INCINERATION ASH |
Erik Levlin, Monica Löwén, Eva Schmidt, Bengt Hultman och Agnes Mossakowska |
Fosforåtervinning från avloppsslamsförbränningsaska
Uppgiften var att studera möjligheten för fosforåtervinning från aska från samförbränning av slam med fast avfall i en rasterugn och med biobränsle i en reaktor med fluidiserad bädd. Förbrännd slam och aska från samförbränning med fast avfall och biobränsle lakades med saltsyra med olika koncentrationer och kontakt tider. Lakning med 1M HCl eller högre koncentrationer och under 8 timmar gav mer än 75 % upplösning av fosfor. Metallinnehåll i aska från samförbränningen och i laklösningen mättes och förhållandet mellan metall och fosfor beräknades. Förhållandet visade sig vara högre för aska och laklösning än för slammet. För nästan alla metaller var förhållandet för aska högre än för slam med halter motsvarande gränsvärdet för jordbruksanvändning.
Poster vid 1st World Water Congress of IWA, Paris Frankrike 3-7 juli 2000.
 |
 |
 |
Sustainable sludge handling – Metal removal and phosphorus recoveryErik Levlin Sustainable sludge handling means recycling of resources without supply of harmful substances to humans or the environment. An important resource is nutrients which can be utilised through using sludge as fertiliser in the agriculture. Thus, the harmful substances such as heavy metals in the sludge must be minimised through source control. Otherwise, harmful metals such as chromium can be removed from the sludge by leaching methods. Alternatively, the nutrients can be recovered and used as fertiliser. Phosphate fertiliser is produced by mining of phosphate ores, and the supply may become crucial. Phosphate removed biologically from the wastewater can be recovered from the supernatant after digestion by precipitation as struvite, magnesium ammonium phsophate. Phosphate removed chemically as metal phosphate must be leached from the sludge. Thermal hydrolyse is in the KREPRO project used to fractionate the sludge and in the Cambi process used to increase the efficiency in the digestion. To avoid waste disposal, the inorganic content of the sludge can be used for production of building material. (page 73-81, paper) |
Ideas for future sludge management at the Nowy Targ WWTPBengt Hultman, Erik Levlin, Elzbieta Plaza and Józef Trela The wastewater treatment plant in Nowy Targ is based on sequencing batch reactor (SBR) technology. The plant operates with biological nitrogen and phosphorus removal and stabilisation of the sludge is performed in the reactors. The stabilisation is not efficient to produce a stable sludge and several odour problems are obtained. In addition, the sludge has a high chromium content and poor dewatering properties. A land deposit will be used for final disposal of the sludge. Different options are discussed to improve the sludge handling at Nowy Targ including better control of the tannery industries, methods to improve stabilisation and to control odour problems, volume reduction of the sludge and product recovery. (page 83-94, paper) |
|
|
Collaboration project with
Cracow Technical University and city of Nowy Targ, Poland. Polish translation:
|
||
Aeration
cell corrosion of carbon steel in soil:
In situ monitoring cell current and potential
Luftningscellskorrosion av kolstål i jord;
Mätning "In situ" av cellström och potential
Erik Levlin
Luftningscellskorrosion i jord har studerats
"in situ" på en testplats i Göteborg. Luftningscellen
bestod av två kolstålsplåtar kopplade till varandra
med kabel och ned-grävda på 1 meters djup. Anodplåten
var inbäddad i en lerklump och katodplåten låg
i det omgivande fyllnadsmaterialet. Två luftningsceller
användes, en med en katodplåt av samma storlek som
anoden, och en annan med en 10 gånger större katodplåt.
Cellernas areaförhållande anod-katod var 1:1 och 1:10.
Både cellström och potential registrerades under den
2,67 år långa testperioden. I referenssyfte registrerades
även korrosions-potentialen för nedgrävda plåtar
utan någon koppling som luftningscell. Korrosionen av anodplåtarna
i leran kan utifrån cellströmmen beräknas till
31,7 µm/år (2,59 µA/cm²) för cellen
med 10 gånger större katod och 5,0 µm/år
(0,47 µA/cm²) för cellen med lika stor katod och
anod. Skillnaden i cellström ökade med tiden, från
cirka tre gånger större i början till cirka åtta.
Detta kan förklaras av att avlagringen av korrosionsprodukter
på katodplåtarna successivt flyttade över den
anodiska upplösningen till anodplåtarna. Skillnaden
i cellström skulle vara 10 med ingen korrosion på katodplåtarna
och 1,82 med samma korrosionshastighet på anod och katodplåtarna.
Arbetet är en del av ett större projekt tillsammans
med Korrosionsinstitutet och Geologi vid Chalmers Tekniska Högskola,
finansierat av BFR, Byggforskningsrådet.
Publicerad i Corrosion Science Årg. 38, Nr. 12, sid 2083-2090,
1996, artickel
Corrosion
of water pipe systems due to acidification of soil and groundwater
Korrosion av vattenledningsnät orsakad av försurning av mark och grundvatten
Erik Levlin
Försurningen av mark och grundvatten har gett upphov till frågan om markförsurning kan öka korrosionen på vattenledningsnät. Då problemet är mycket komplext, var det primära målet att få en överblick av inverkan på korrosionsmiljö och korrosionsprocesser.
Försurningens inverkan på den externa korrosionen av rör i jord, studerades i en skadefrekvensanalys, men inga samband hittades. Korrosion in jord tycks i huvudsak bero på andra faktorer än försurning, som jordtyp.
Med hänsyn
till placeringen av ett rör i marken kan tre olik fall urskiljas:
(i)
Rör i luftad jord högt över grundvattennivån
korroderar p.g.a. rik syretillgång. Utfällning av järnoxider
leder dock till att korrosionen avtar dock med tiden. (ii) Rör
i anaerob jord under grundvattennivån korroderar p.g.as.
frånvaro av skyddande korrosionsproducter. Emmelertid, beroende
på H2S/Fe2+-förhållandet
kan ett skyddande lager av FeS fällas ut. (iii) På
rör strax ovanför grundvattennivån kan luftningscellskorrosion
uppkomma orsakad av en god syretillförsel kombinerad med
en lagom låg resistivitet.
Laboratoriexperiment som simulerar luftningscellskorrosion utfördes med två parallella celler, av vilken en sprejades med försurat och den andra med oförsurat vatten. Luftningscellen skapades genom att sätta två elektroder av gjutjärn i en låda, anoden i lera och katoden i sand. Försurningen ökade lakningen i cellen vilket gav en ökad resistivitet i sanden över grundvattennivån, medan resistiviteten under grundvattennivån minskade. I vissa fall ökade därmed korrosionen medan den i andra fall minskade. Geometrin hos cellen, speciellt placeringen av katoden, avgjorde huruvida försurningen gav minskad eller ökad korrosion.
I en annan undersökning jämfördes den geografiska fördelningen av korrosionsorsakade vattenskador med fördelningen av försurningseffekter, och en signifikant korrelation observerades. Genom förändringar i råvattnets kvalité, primärt pH-värdet, alkaliniteten och sulfathalten, kan försurning av grundvatten leda till ökad intern korrosion av vattenrörsinstallationer i byggnader.
Försvarad 29 januari 1993 vid Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kgl Tekniska Högskolan. TRITA-TEK 1992:01, ISBN 91-7170-094-3