Erik Levlin

Docent, tekn dr


Svenska

English

Forskningsprojekt

Undervisningsmedverkan

  • AE2304 Water and wastewater handling, sedan 2013
    Kompendium "Water and Waste Pipes"
  • AE2302 Water Treatment Processes, sedan 2008
  • AE2303 Reduction of Wastewater Treatment Contribution to Global Warming 2009-2012
  • AE2302/1B1233 Water and waste handling 1998-2013
  • 1B1234 VA-teknik 1998 - 2006
  • Korrosionslära 1976 - 2002
  • Högskolan Gävle sedan 2014
  • KTH Teknik och Design kurser AF1724, AF1725 och HS1009 sedan 2016

Avloppsslam

Korrosion i jord

Externa länkar

 

Curriculum Vitae

Personliga uppgifter

Födelseår:

1951

Nationalitet:

Svensk

KTH address:

Inst. för Hållbar Utveckling, Miljövetenskap och Teknik,
Kgl. Tekniska Högskolan, KTH
S-100 44 Stockholm, Sverige
Tel: 08-790 62 91
E-post: levlin@kth.se

Hemmaddress:

Norr Mälarstrand 80,
112 35 Stockholm
Tel: 08-650 5624
Mobil: 0707 839 625

Akademisk Bakgrund

Bergsingenjör 1976, Materialvetenskap, KTH.

Teknisk Licentiat 1982, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kemisektionen, KTH.

Teknisk doktor 1993, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kemisektionen, KTH. Abstrakt

Docent 2008, i miljövård/miljövårdsteknik

Professionell Erfarenhet

Doktorand (1976 to 1993), Assistent (1976-1982) och Kursassistant i Korrosionslära (1976 - 2002) vid Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära (Sedan 1993 Avd. för Korrosionslära), KTH.

Utredningsuppdrag (November 1983 till Maj 1984) Statens Naturvårdsverk, Stockholm, Sverige.

Forskningsuppdrag Från 1986, Avd. för Vattenvårdsteknik, från 2001 Inst. för Mark och Vattenteknik, från 2013 Inst. för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik,
KTH
Kgl. Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige.

Miljöutredare (Augusti 2002 till Januari 2003) vid Ålands Landskapsregering, Mariehamn.

Forskare (2008-2016) IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm, Sverige.



Publikationer

Miljö och Avloppsslam

2016:
Levlin, E. & Plaza, E. Fosforåtervinning från avloppsrening med sidoströmshydrolys TRITA-LWR Report, 2016:01

Levlin, E., Thus, K. & Lüdtke, M., C. Economical process for power to biogas with use of an ordinary sewage sludge digester. 2nd IWA Conference on Holistic Sludge Management 7-9 Juni 2016 Malmö poster

Lüdtke, M., Berg, M., Berg, S., Baresel, C., Söhr, S., Bengtsson, L., & Levlin, E. Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion SVU rapport, 2016-06

2015:
Trela, J., Plaza, E., Yang, J. & Levlin, E. Nitritation/anammox-processen för rejektvattenbehandling SVU rapport, 2015-01

Yang, J., Trela, J., Plaza, E., Wahlberg, O. & Levlin, E. Oxidation-reduction potential (ORP) as a control parameter in a single-stage partial nitritation/anammox process treating reject water Journal of Chemical Technology and Biotechnology DOI

2014:
Baresel, C., Lüdtke, M., Levlin, E., Fortkamp, U. & Ekengren, Ö. Slamavvattning i kommunala reningsverk Nuläget, begränsningar och perspektiv IVL Rapport B2188

Levlin, E. Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och Uppgradering av biogas TRITA-LWR Report, 2014:05

Levlin, E., Tjus, K., Fortkamp, U., Ek, M., Baresel, C., Palm, O. & Ljung E. Metoder för fosforåtervinning ur avloppsslam IVL Rapport B2184

2013:
Fortkamp, U., Baresel, C., Westling, K., Ek, M., Junestedt, C., Johansson, C., Levlin, E. Increased treatment efficiency in wastewater treatment by use of waste heat. Trettonde Nordiska Avloppskonferensen NordIWA, 8-10 oktober 2013, Malmö

Levlin, E. & Bengtsson, L. EXERT extended sludge retention process with sludge recirculation to increase biogas production IWA Specialist Conference Holistic Sludge Management 6-8 May 2013 Västerås Sweden

Tomczak-Wandzel, R., Levlin, E., Ekengren, Ö. & Baresel, C. Biogas production from fish wastes in co-digestion with sewage sludge IWA Specialist Conference Holistic Sludge Management 6-8 May 2013 Västerås Sweden.

2012:
Levlin, E. Extended solids retention process for increasing biogas production at anaerobic digestion 2 International Congress Environment Protection, Energy saving, Sustainable Environmental Management. Lviv, Ukraine, 19-22 september 2012.

2011:
Levlin E. Maximizing biogas production and phosphorus recovery by ion exchange, Cities of the Future Stockholm 22-25 maj 2011 poster

Levlin E., Bengtsson L. & Baresel C. Anaerobic contact reactor with sludge recirculation to increase biogas production. 12:e Nordiska Avloppskonferensen Helsingfors Finland 14-16 november 2011 poster

Baresel, C., Ek, M., Ekengren, Ö., Levlin, E., Bengtsson, L., Trela, J. & Plaza, E. Hammarby Sjöstadsverk. Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik IVL Rapport B1954

2010:
Levlin E. Maximering av slam och biogasproduktion för att motverka global uppvärmning Vatten 66(1): 67-73 artickel.

Levlin E. Maximazing sludge and biogas production for counteracting global warming. International scientific seminar, Research and application of new technologies in wastewater treatment and municipal solid waste disposal in Ukraine, Sweden and Poland 23-25 september 2009 Stockholm, Report No 16. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3026, ISBN 978-91-7415-523-5, sid  95-104 artickel.

Levlin E. Conductivity measurements for controlling municipal wastewater treatment, International scientific seminar, Research and application of new technologies in wastewater treatment and municipal solid waste disposal in Ukraine, Sweden and Poland 26-28 oktober 2007 Ostron, Polen, Report No 15. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3024, ISBN 978-91-7415-412-2, sid  51-62 artickel.

2009:
Ekengren, Ö., Cvetkovic, V., Baresel, C., Hultman, B., Levlin, E. (2009): Hammarby Sjöstadsverket - Long-term collaboration between researchers, sewage treatment plants and industry to meet future challenges within wastewater treatment. The 11th Nordic Wastewater Conference Odense Denmark 10-12 November 2009.

Levlin E. Nutrient removal without carbon source for achieving maximum biogas production and P recovery. 2nd IWA Specialized Conferens nutrient management in wastewater treatment processes, Proceedings sid. 1161-1163.

Levlin E., Hassanzadeh, R., Soh, R.A., Hultman, B. & Plaza, E. A pilot-plant research facility in Stockholm - Possibilities to test new treatment processes as magnesium salt addition to meet requirements for the future. 2nd IWA Specialized Conferens nutrient management in wastewater treatment processes, Proceedings sid. 1159-1160.

2008:
Trela, J., Plaza, E., Hultman, B., Cema, G., Bosander, J. & Levlin, E. Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2008-18. rapport

Levlin E. & Hultman B. Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar, Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2008-04, 51 sidor, rapport.

2007:
Levlin E. Phosphorus recovery with acid and base from inorganic sewage sludge residues. Water Practice & Technology Vol. 2, No 1, doi10.2166/wpt.2007.0018, abstrakt.

Levlin E. Phosphorus recovery from sewage sludge - Two-step leaching process with acid and base, Proceedings of Polish-Swedish seminars, Krakow Mars 17-19, 2005, Report No 13. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3018, ISBN 978-91-7178-826-9, sid 71-80 artickel.

Levlin E. & Hultman B. Phosphorus recovery from sewage sludge - Ideas for further studies to improve leaching, Proceedings of Polish-Swedish seminars, Stockholm Juni 5-9, 2004, Report No 12. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3017, ISBN 978-91-7178-825-2, sid 61-70 artickel.

2006:
Levlin E. Phosphorus recovery with acid and base from inorganic sewage sludge residues. IWA Specialized Conference - Sustainable sludge management. 29-31 Maj 2006 Moskva Ryssland, Proceedings, ISBN-5-9900677-2-0, sid 612-619, abstrakt.

2005:
Levlin E., Hultman B. & Löwén M. Tvåstegslakning med syra och bas för fosforutvinning ur slam efter superkritisk vattenoxidation eller förbränning VA-forsk 2005-12, 29 sidor, rapport.

2004:
Hultman B., Levlin E., Löwén M., Plaza E. & Trela J. Samverkan mellan avloppsvattenrening och slambehandling, VA-forsk 2004-15, 29 sidor, rapport.

Levlin E. Sustainable and integrated sewage and organic waste handling with global warming impact, a case study of Åland and energy recovery by SCWO or anaerobic digestion. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Wisla Polen, Oktober 25-18, 2003, Report No 11. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3007, ISBN 91-7283-664-4, sid. 1-8 artickel.

Levlin E., Löwén M. & Stark K. Lakning av slamrest från förbränning och superkritisk vattenoxidation, VA-forsk 2004-03, 27 sidor, rapport.

Levlin E., Löwén M. & Stark K. Phosphorus recovery from sludge incineration ash and Supercritical Water Oxidation residues with use of acids and bases. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Wisla Polen, Oktober 25-18, 2003, Report No 11. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3007, ISBN 91-7283-664-4, sid. 19-28 artickel.

Levlin E. & Stark K. Phosphorus recovery from sewage sludge after incineration or Supercritical Water Oxidation. The first Conference on the Volarization of Phosphates and Phosphorous Compounds COVAPHOS 1, Marrakech Marocko, oktober 11-13, 2004, Abstracts, O6-03, sid. 262-264.

2003:
Hultman B. & Levlin E. Minskning av skumningsproblem och slammängd i rötkammare TRITA-LWR.REPORT 3005, Mark och Vattenteknik, KTH, ISBN 91-7283-634-2 rapport.

Hultman B. Levlin E. & Plaza E. Part C, Chapter 17: Resources Management and technology of clean water, Environmental Science, A Baltic University Publication, Uppsala Universitet, ISBN 91-970017-0-8, sid. 505-533.

Hultman B., Levlin E., Plaza E. & Stark K. Phosphorus recovery from sludge in Sweden - possibilities to meet proposed goals in an efficient, sustainable and economical way. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Gdansk Polen, Mars 23-25, 2003, Report No 10. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3004, ISBN 91-7283-471-4, sid. 19-28, artickel.

Kapilashrami S., Cederwall K. & Levlin E. Exceptional flood and water quality. Vatten, Vol 59, Nr 3, sid. 191-198.

Levlin E. Bedömning av utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar på Åland. Åländsk utredningsserie 2003:2, ISSN 0357-735X, rapport.

Levlin E. & Hultman B. Phosphorus recovery from phosphate rich side-streams in wastewater treatment plants. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Gdansk Polen, Mars 23-25, 2003, Report No 10. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA.LWR REPORT 3004,
ISBN 91-7283-471-4, sid. 47-56, artickel.

2002:
Balmér P., Book K., Hultman B., Jönsson H., Kärrman E., Levlin E., Palm O., Schönning C., Seger A., Stark K., Söderberg H., Tiderström H. & Åberg H. System för återanvändning av fosfor ur avlopp. Statens Naturvårdsverk Rapport 5221, 2002, rapport.

Hultman B., Levlin E., Löwén M., Mossakowska A. & Stark K. Utvinning av fosfor och andra produkter ur slam och aska, Slutrapport. Stockholm Vatten AB,
R nr 02, feb 2002, rapport.

Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. Water Science Technology Vol 46, Nr. 4-5, sid. 435-440. 2002, abstrakt.

Stark K., Hultman B., Levlin E., Löwén M. & Mossakowska A. Calculation of chemical needs in combined phosphorus removal and recovery at Henriksdal WWTP. Sweden. 3:d World Water Congress of IWA, Melbourne, Australien 7-12 april 2002, poster.

Stark K., Hultman B. & Levlin E. New system technology for combined phosphorus removal and recovery. 3:d World Water Congress of IWA Melbourne, Australien 7-12 april 2002, poster.

2001:
Hultman B., Levlin E., Löwén M., Mossakowska A. & Stark K. Utvinning av fosfor och andra produkter ur slam och aska. Delrapport. Stockholm Vatten AB, R. Nr 6 mars 2001, 78 sidor, rapport.

Hultman B., Levlin E., Mossakowska A. & Stark K. Effects of wastewater treatment technology on phosphorus recovery from sludges and ashes. 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Netherlands 12 - 13 mars, 2001, artickel, abstrakt.

Levlin E. Recovery of phosphate and separation of metals by ion exchange Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Nowy Targ Polen, October 24-26, 2001, Report No 9. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3088, ISBN 91-7283-190-1, sid. 81-90.

Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland, 15 - 18 oktober 2001, CD-ROM, OH, abstrakt.

Levlin E., Tideström H., Kapilashrami S., Stark K. & Hultman B. Slamkvalitet och trender för slamhantering. VA-forsk 2001-05, ISBN 91-89182-56-1, 70 sidor, rapport.

Stark K., Hultman B., Mossakowska A. & Levlin E. Kemikaliebehov vid fosforutvinning ur avloppsslam. Vatten Vol 57, Nr 3, sid. 207-215.

Wikberg A., Palm O., Eriksson L., Hultman B., Levlin E., & Thyselius L. Förädling av rötrest från biogasanläggningar. RVF Utveckling. Rapport 01:9, ISSN 1404-4471.

2000:
Hultman B., Levlin E. & Stark K. Phosphorus recovery from sewage sludges: Research and experiences in Nordic Countries, Scope Newsletter CEEP, No 41, 2000, sid. 29-32.

Hultman, B. Levlin, E. & Stark K. Swedish debate on sludge handling. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Krakow Polen, Maj 29, 2000, Report No 7. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3073, ISBN 91-7170-584-8, sid. 1-16, artickel.

Levlin E. & Kapilashrami S. Sludge quality in Sweden – Inquiry results for year 1995 to 1997, Sustainable municipal sludge and solid waste handling Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Krakow Polen, Maj 29, 2000, Report No 7. Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3073, ISBN: 91-7170-584-8, sid. 17-27, artickel.

Levlin E., Löwén M., Schmidt E., Hultman B. & Mossakowska A. Phosphorus recovery from sewage sludge incineration ash. 1 st World Water Congress of IWA, Paris, 3 - 6 juli 2000, CD-ROM, ISBN 2-9515416-0-0 EAN: 9782951541603, abstrakt, poster.

1999:
Hultman B., Levlin E., Plaza E. & Trela J. Sludge handling at Nowy Targ wastewater treatment plant, Poland - Evaluation and recommendations for improvements. Report No. 6, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3064, ISBN 91-7170-444-2. 69 sidor.

Levlin E. Resources recovery from incineration ashes, Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Stockholm Augusti 24, 1999, Report No. 5, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3063, ISBN: 91-7170-439-6. pp. 43-53, artickel.

Lundin L. C. (editor) samt 24 författare, 2 Water Use and Management, Sustainable Water Management in the Baltic Sea Basin, Baltic University Programme, Uppsala Universitet, ISBN 91-973579-4-4. Medverkat i Part I Sustainability and Water Management kapitel 1, 2, 3, 4, 5 och 6, och Part III Urban Water Use and Management kapitel 13, 14, 15 och 16 (innehållsförteckning).

1998:
Hultman B., Levlin E., Plaza E. & Trela J. Ideas for future sludge management at the Nowy Targ WWTP. Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Nowy Targ Polen, Oktober 1-2, 1998, Report No. 3, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3048, ISBN 91-7170-324-1, sid. 83-94, KTH 1998. (Polsk version: ISBN 83-906046-1-2, sid. 93-105), abstrakt, artickel.

Levlin E. Sustainable sludge handling - Metal removal and phosphorus recovery, Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Nowy Targ Polen, Oktober 1-2, 1998, Report No. 3, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3048, ISBN 91-7170-324-1, sid. 73-81 (Polsk version: ISBN 83-906046-1-2, sid. 83-92), abstrakt, artickel.

Levlin E., Löwén M., Schmidt E., Hultman B. & Mossakowska A. Fosforutvinning ur aska. Stockholm Vatten AB, R. Nr 54 nov-98, 32 sidor.

1997:
Hultman B. & Levlin E. Sustainable sludge handling, Paper 5: Proceedings of a Polish-Swedish seminar, Stockholm, Maj 30, 1997, Report No. 2, Joint Polish - Swedish Reports, TRITA-AMI REPORT 3044, ISBN 91-7170-283-0, artickel.

Hultman B. & Levlin E. Vattenförsörjning till områden med vattenbrist. Bilaga 4: Vattenexport, Förstudie av möjlig framtida export av färskvatten i stor skala från Sverige och Finland.

Hultman B., Levlin E., Löwén M. & Mossakowska M. Uthållig Slamhantering. Förstudie. Stockholm Vatten AB, R. Nr 23 sept-97, Stockholm Vatten 57 sidor.

1996:
Levlin E., Westlund L. & Hultman B. Rening av avloppsslam från tungmetaller och organiska miljöfarliga ämnen. VA–forsk 1996-08, ISSN 1102-5638, ISBN 91-88392-99-6, rapport.

Korrosion och Material

2000:
Levlin E. & Vinka T.-G. Corrosion in an urban soil profile - Aeration cell experiment In situ in the soil. Eurocorr 2000, London, 2000.09.10-09.14, CD-ROM, presentation, abstrakt.

1996:
Levlin E. Aeration cell corrosion of carbon steel in soil: In situ monitoring cell current and potential. Corrosion Science, Vol. 38, Nr. 12, sid 2083-2090, abstrakt, artickel.

Lubarski V., Levlin E. & Koroleva. E. Endurance test of aluminous cement produced from water treatment sludge. Vatten, Vol. 52, Nr. 1, ISSN 0042-2886, sid 39–42.

1995:
Levlin E. Corrosion of copper in anaerobic clay. Prerequisites for pitting and whiskers formation. SKB Projekt Inkapsling, Projekt PM PPM 95-3420–09, rapport.

1994:
Levlin E. Corrosion of water pipes in soil due to acidification of soil and groundwater, Municipal and rural water supply and water quality, Poznan, Polen 31 augusti - 2 september, 1994, ISBN 83–902173–0–9, sid 551-560.

1993:
Levlin E. Inverkan av pH på kuprosolvens i hårt vatten. Försök utförda vid Uppsala gatukontor. TRITA-VAT 1931, Vattenvårdsteknik, KTH, huvudrapport och sex bilagor (projekthemsida).

Levlin E. Material deterioration at different process conditions in waste deposits - Prestudy Rapport till Avfallsforskningsrådet, AFR, Område 4 Miljöanpassad deponeringsteknik, Diarienr. 314, dossienr. 230.

1992:
Kapilashrami S. & Levlin E. Asbestfibrer i dricksvatten, tekniska åtgärder. Delrapport-B, korrosion och åtgärdsförslag. TRITA-VAT-1903, Vattenvårdsteknik, KTH, 37 sidor.

Levlin E. Corrosion of water pipe systems due to acidification of soil and groundwater. Doktorsavhandling i Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, KTH, (handledare Einar Mattsson och examinator Daniel Simonsson) TRITA-TEK 1992:01, ISBN 91-7170-094-3, 30+96 sidor, abstrakt.

Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. 12:e Skandinaviska Korrosionskongressen & Eurocorr 92, Esbo, Finland 1 - 4 juni 1992, ISBN 951-96485-0-X, Vol II, sid 383-392.

Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. TRITA-VAT 3921, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper V).

1991:
Levlin E. Corrosion of underground structures due to acidification: laboratory investigation. British Corrosion Journal, Vol. 26, Nr. 1, sid 36 - 66, (doktorsavhandling paper IV).

Levlin E. Kuprosolvens i hårda vatten. TRITA-VAT-4911, Vattenvårdsteknik, KTH, rapport.

Levlin E. Korrosion på vattenledningsrör i mark. Bygg & Teknik, Nr. 5, Augusti, sid 42-44.

Levlin E. Corrosion of cast-iron in soil - Discussion of two theories, Especially with respect to the H2S/Fe2+-ratio. TRITA-VAT-4912, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper VI).

Levlin E. & Kapilashrami S. External corrosion of concrete pipes in soil water environment. Influence of acidification caused by air pollution. TRITA-VAT-1901, Vattenvårdsteknik, KTH, 51 sidor.

1990:
Levlin E. Laboratory investigation on corrosion of underground water pipes due to acidification. UN Economic Commision of Europe, workshop Sigtuna, Sverige 29 - 31 maj, 1989, Nordiska Ministerrådets, Miljörapport 1990:9 ISBN 87-7303-475-4, ISBN 91-7996-261-0, sid 141-149.

1989:
Levlin E. Laboratory investigation on corrosion of underground pipes due to acidification. 11:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Stavanger, Norge, 19 - 21 juni 1989, F-43, 4 sidor, poster.

1988:
Levlin E. Jordkorrosion - Modellförsök på laboratorium. Korrosion på jordförlagda VA-ledningar, Vatten och Avloppsverksföreningens Seminarium 3 december 1987, Stockholm, Sverige, VAV meddelande M63, ISSN 0347-1802, sid 14 - 17.

Levlin E. Kartläggning av försurningsbetingad korrosion av vattenledningsrör i mark - Skadefrekvensanalys. TRITA-VAT-3884, Vattenvårdsteknik, KTH, (Engelsk version som doktorsavhandling paper III).

1986:
Levlin E. Corrosion of water pipes due to acidification of natural waters. 10:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Stockholm, Sverige, 2 - 4 juni, 1986, Korrosionsinstitutet, bulletin nr 101, sid 421-426, (doktorsavhandling paper I).

1985:
Levlin E. Försurningsbetingade korrosionsskador på vattenledningar i hus och mark. Naturvårdsverkets rapport, SNV pm 1978, Statens Naturvårdsverk, 34 sidor.

1984:
Levlin E., Klinga Å. & Millinger K. Inverkan av miljöparametrar på tendensen till punktkorrosion hos rostfria stål. Jernkontorets forskning, serie D, Nr 498, Slutrapport för forskningsuppgift 4388/81.

1983:
Levlin E. Critical pitting temperatures by a austenitic and a ferriticaustenitic stainless steel. 9:e Skandinaviska Korrosionskongressen, Köpenhamn, Danmark, 12 - 14 September, 1983, ISBN 87-981467-1-8, sid 31-42.

1982:
Levlin E. Gropfrätningens temperaturberoende hos rostfria stål. Licentiatavhandling i Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kemisektionen, KTH, (examinator och handledare Gösta Wranglén) 118 sidor.

1981:
Levlin, E. Gropfrätning i rostfritt stål är temperaturberoende. Verkstadstidningen, Nr 11. November, sid 36-37.

Levlin, E. Tentamensuppgifter i korrosionslära, AK 1977-1979 med lösningar. Skriftserie Korrosion och metallskydd, No 29, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, KTH.

1975:
Levlin E. & Levlin O. Varmduktilitet hos austenitiska rostfria stål. Examensarbete i metallografi, KTH (examinator Mats Hillert) utfört vid Avesta Jernverks AB (handledare Mats Lilja), 118 sidor.


Abstrakts


PHOSPHORUS RECOVERY WITH ACID AND BASE FROM INORGANIC SEWAGE SLUDGE RESIDUES.

Fosforåtervinning med syra och bas från oorganiska restprodukter av avloppsslam

Levlin E.

Fosforåtervinning från slamförbränningsaska och restprodukt efter Superkritisk vattenoxidation, SCWO av slam genom lakning med syra HCl och bas NaOH har studerats. Lakning med bas ger en selektiv upplösning av fosfor men en lägre grad av återvinning jämfört med lakning med syra. Den högre procentuella fosforlakningen jämfört med utlakad metall vid lakning med syra, och den lägre kostnaden för syra gör lakning med syra billigare. Kostnaden för HCl är ca 0.32 Euro/kg P och uppåt. Emedan kalcium kan binda fosfor vid lakning med bas, prövades en tvåstegsprocess. Ett första steg med syralakning vid pH-nivå 4 för att lösa upp kalcium, följdes av ett andra lakningssteg med bas. Tvåstegslakning gav mer utlakning av fosfat, men inte så myckets som vid lakning med syra. Kemikaliekostnaden för tvåstegslakning bedömdes till 1.2 Euro/kg P och uppåt.

Presentation vid IWA Specialized Conference - Sustainable sludge management, 29-31 Maj 2006 Moskva Ryssland och publicerad i Water Practice & Technology Vol. 2, No 1, 2007.


EFFECTS OF PHOSPHORUS RECOVERY REQUIREMENTS ON SWEDISH SLUDGE MANAGEMENT

Inverkan av fosforåtervinningskrav på Svensk slamhantering

Levlin E., Löwén M., Stark K. och Hultman B.

Förväntade krav på fosforåtervinning, restriktioner för deponering av slam på avfallsdeponier och svårigheter att komma överens om slamanvändning i jordbruket har gett upphov till flera utvecklingsarbeten i Sverige för ändrade slambehandlingsmetoder. Speciellt slamfraktionering har blivit intressant följt av steg för produktutvinning och separering av giftiga substanser till en liten delström. Kommersiella system offereras som baseras teknologier av Cambi/KREPRO och BioCon och andra företag och många andra metoder är under utveckling. Järnsalt används allmänt i Sverige som fällningskemikalie för fosforrening och denna teknologi har några nackdelar vid fosforåtervinning jämfört med biologisk fosforreduktion. Mängden kemikalier som behövs för en KREPRO– eller en BioCon–process beräknades för ett reningsverk, som hade en järntillsats på 1900 mol järn per ton TS. Resultatet jämfördes med kemikaliebehovet för ett återvinningssystem installerad vid ett verk med en lägre tillsats av järn som fällningskemikalie. Kemikaliebehovet i ekvivalenter per ton TS beräknades till 5000 + 6000 x (molförhållandet järn till fosfor).

Presentation vid 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland 15 - 18 oktober 2001 (OH) och
publicerad i Water Science and Technology Årg. 46, Nr. 4–5, sid. 435–440, 2002.


EFFECTS OF WASTEWATER TREATMENT TECHNOLOGY ON PHOSPHORUS RECOVERY FROM SLUDGES AND ASHES

Inverkan av avloppsvattenreningsteknik på fosforåtervinning från slam och aska

Bengt Hultman, Erik Levlin, Agnes Mossakowska och Kristina Stark

Sverige och många andra länder har en lång tradition av fosforrening för att skydda recipienten från eutrofiering. Traditioner, tillgänglighet av billiga fällningskemikalier och möjligheten att uppnå mycket låga utsläppsvärden av totalfosfor i kombination med stränga regleringar har i Sverige lett till användning av kemisk fällning som den huvudsakliga metoden för fosforrening. För närvarande avlägsnas fosfor på ett effektivt och säkert sätt och mer omtanke ägnas åt atervinning av fosfor som en begränsad resurs och risker för läckage av fosfor från deponier till recipienten. Ett nationellt mål har ställt upp av den Svenska regerringen att 75% av fosfor i avlopp och avfall skall återvinnas.

Problem relaterade till fosforåtervinning genom användning av slam i jordbruket har lett till utveckling av tekniker för utvinning av fosforprodukter. I de nordiska länderna har företag som BioCon, Cambi, Kemira, och Purac utvecklat olika lösningar och offererar fullskaliga processer för fosforåtervinning. Dessa systemen baseras på användning av kemikalier varvid slamsammansättningen har en betydande inverkan. Vissa modifikationer av nyuvarande processteknologi diskuteras för det största avloppsreningsverket i Stockholm, Henriksdal, för att tillgodose kombinerade krav på en effektiv fosforrening och återvinning.

Föredag vid 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Nederländerma 12-13 mars 2001 (artickel).

CORROSION IN AN URBAN SOIL PROFILE
AERATION CELL EXPERIMENT IN SITU IN THE SOIL


Erik Levlin och


Tor-Gunnar Vinka

Korrosion i en urban jordprofil - Luftningscellsexperiment in situ i marken

Luftningscellkorrosion har studerats "in situ" i marken på en testplats i Göteborg, Sverige. Testplatsen användes även för andra projekt som studade grundvatten och jordegenskaper och deras inverkan på korrosion av metall i jord. Luftningsceller har i tidigare arbeten studerats i laboratorieexperiment. I detta projekt grävdes tio luftningsceller, vardera bestående av två kolstålsplattor, ihopkopplade med en kabel, ner på ett djup av 1 meter. Den anodiska plattan var inbäddad i en lerklump, och den katodiska låg i det omgivande fyllningsmaterialet. Två typer av luftningsceller användes, en med en katodisk platta av samma storlek som den anodiska, och en med en katodisk platta som var 10 gånger större. Areaförhållandet anod-katod för cellerna var 1:1 och 1:10. Fyra luftningsceller togs upp efter 1,085 år och de andra efter 2,685 år. Som reference var även plattor utan koppling som luftningscellers exponerad i jorden. Efter upptagningen mättes viktsförlust och frätgropsdjup på alla plattor.

På två luftningsceller mättes korrosionsström och potential under den 2,685 år långa testperioden. Som reference mättes korrosionspotential på plattor utan koppling som luftningscell. Korrosionen av den anodiska plattan i lera kan beräknas från den uppmätta strömmen till 31,7 µm/år (2,59 µA/cm²) för cellen med areaförhållandet 10 och 5,0 µm/år (0,47 µA/cm²) med areaförhållandet 1. Skillnaden i cellström mellan cellerna ökade med tiden; från ca tre gånger större i början till ca åtta. Detta kan förklaras genom avlagring av korrosionsprodukter på den katodiska plattan, som medförde att en större del av den anodiska upplösningen överflyttades till den anodiska plattan. Skillnaden i cellström borde vara 10 med ingen korrosion på den katodiska plattan och 1,82 med samma korrosion på både den anodiska och den katodiska plattan.

Viktsförlustmätningar visade en korrosionshastighet för anoder i lera på 0,033 mm/år med en liten katod och 0,0514 mm/år med en stor och en korrosionshastighet för små katoder i fyllningsmaterial på 5,6 µm/år och 8,2 µm/år för stora katoder. Plattor exponerade utan koppling hade en korrosionshastighet på ca 0,013 mm/år i både lera och fyllningsmaterial. Gropfrätningskorrosionen var mycket större på okopplade plattor i fyllningsmaterial (ca 0,6 mm/år) jämfört med plattor i lera (0,07 mm/år). Ihopkoppling av plattor till luftningsceller medförde att gropfrätningskorrosionen på anoderna ökade (0,257 mm/år) och minskade på katoderna (0,3 mm/year). Detta kan förklaras med att korrosionen i lera begränsas av diffusion av syre genom den vattenmättade leran och i fyllningsmaterialet genom utfällning av korrosionsprodukter på metallytan. Korrosion av plattor i fyllningsmaterial är därför större på ställen där lagret av korrosionsprodukter är svagt, vilket ger gropfrätningskorrosion. Ihopkoppling av plattor till en luftningscell flyttar den anodiska reaktionen till plattan i lera som ej skyddas av korrosion sprodukter varvid gropfrätningskorrosionen minskar på katoden. Katodreaktionen på plattor i fyllningsmaterial sker på ett magnetitlager närmast metallytan.

Föredrag vid Eurocorr 2000 London UK 10-14 September 2000 (Artickel)


PHOSPHORUS RECOVERY FROM SEWAGE SLUDGE INCINERATION ASH

Erik Levlin, Monica Löwén, Eva Schmidt, Bengt Hultman och Agnes Mossakowska

Fosforåtervinning från avloppsslamsförbränningsaska

Uppgiften var att studera möjligheten för fosforåtervinning från aska från samförbränning av slam med fast avfall i en rasterugn och med biobränsle i en reaktor med fluidiserad bädd. Förbrännd slam och aska från samförbränning med fast avfall och biobränsle lakades med saltsyra med olika koncentrationer och kontakt tider. Lakning med 1M HCl eller högre koncen­trationer och under 8 timmar gav mer än 75 % upplösning av fosfor. Metallinnehåll i aska från samförbränningen och i laklösningen mättes och förhållandet mellan metall och fosfor beräknades. Förhållandet visade sig vara högre för aska och laklösning än för slammet. För nästan alla metaller var förhållandet för aska högre än för slam med halter motsvarande gränsvärdet för jordbruksanvändning.

Poster vid 1st World Water Congress of IWA, Paris Frankrike 3-7 juli 2000.


Sustainable sludge handling – Metal removal and phosphorus recovery

Erik Levlin

Sustainable sludge handling means recycling of resources without supply of harmful substances to humans or the environment. An important resource is nutrients which can be utilised through using sludge as fertiliser in the agriculture. Thus, the harmful substances such as heavy metals in the sludge must be minimised through source control. Otherwise, harmful metals such as chromium can be removed from the sludge by leaching methods. Alternatively, the nutrients can be recovered and used as fertiliser. Phosphate fertiliser is produced by mining of phosphate ores, and the supply may become crucial. Phosphate removed biologically from the wastewater can be recovered from the supernatant after digestion by precipitation as struvite, magnesium ammonium phsophate. Phosphate removed chemically as metal phosphate must be leached from the sludge. Thermal hydrolyse is in the KREPRO project used to fractionate the sludge and in the Cambi process used to increase the efficiency in the digestion. To avoid waste disposal, the inorganic content of the sludge can be used for production of building material. (page 73-81, paper)

Ideas for future sludge management at the Nowy Targ WWTP

Bengt Hultman, Erik Levlin, Elzbieta Plaza and Józef Trela

The wastewater treatment plant in Nowy Targ is based on sequencing batch reactor (SBR) technology. The plant operates with biological nitrogen and phosphorus removal and stabilisation of the sludge is performed in the reactors. The stabilisation is not efficient to produce a stable sludge and several odour problems are obtained. In addition, the sludge has a high chromium content and poor dewatering properties. A land deposit will be used for final disposal of the sludge. Different options are discussed to improve the sludge handling at Nowy Targ including better control of the tannery industries, methods to improve stabilisation and to control odour problems, volume reduction of the sludge and product recovery. (page 83-94, paper)

Collaboration project with Cracow Technical University and city of Nowy Targ, Poland.
Published in: Advanced Wastewater Treatment, Report No 3, Stockholm 1998
Proceedings of a Polish-Swedish Seminar, Nowy Targ, Poland, October 1-2, 1998.
Joint Polish - Swedish Reports, Water Resources Engineering, Royal Inst. of Techn., Stockholm, Sweden, TRITA-AMI REPORT 3048, ISBN: 91-7170-324-1.

Polish translation:
NOWY TARG - forum wspólpracy polsko-szwedzkiej w ochronie wód, Eksploatacja i badania oczyszczalni scieków SBR, ISBN-83-906046-1-2.


Aeration cell corrosion of carbon steel in soil:
In situ monitoring cell current and potential

Luftningscellskorrosion av kolstål i jord;
Mätning "In situ" av cellström och potential

Erik Levlin

Luftningscellskorrosion i jord har studerats "in situ" på en testplats i Göteborg. Luftningscellen bestod av två kolstålsplåtar kopplade till varandra med kabel och ned-grävda på 1 meters djup. Anodplåten var inbäddad i en lerklump och katodplåten låg i det omgivande fyllnadsmaterialet. Två luftningsceller användes, en med en katodplåt av samma storlek som anoden, och en annan med en 10 gånger större katodplåt. Cellernas areaförhållande anod-katod var 1:1 och 1:10. Både cellström och potential registrerades under den 2,67 år långa testperioden. I referenssyfte registrerades även korrosions-potentialen för nedgrävda plåtar utan någon koppling som luftningscell. Korrosionen av anodplåtarna i leran kan utifrån cellströmmen beräknas till 31,7 µm/år (2,59 µA/cm²) för cellen med 10 gånger större katod och 5,0 µm/år (0,47 µA/cm²) för cellen med lika stor katod och anod. Skillnaden i cellström ökade med tiden, från cirka tre gånger större i början till cirka åtta. Detta kan förklaras av att avlagringen av korrosionsprodukter på katodplåtarna successivt flyttade över den anodiska upplösningen till anodplåtarna. Skillnaden i cellström skulle vara 10 med ingen korrosion på katodplåtarna och 1,82 med samma korrosionshastighet på anod och katodplåtarna.

Arbetet är en del av ett större projekt tillsammans med Korrosionsinstitutet och Geologi vid Chalmers Tekniska Högskola, finansierat av BFR, Byggforskningsrådet.

Publicerad i Corrosion Science Årg. 38, Nr. 12, sid 2083-2090, 1996, artickel


Doktorsavhandling

Corrosion of water pipe systems due to acidification of soil and groundwater

Korrosion av vattenledningsnät orsakad av försurning av mark och grundvatten

Erik Levlin

Försurningen av mark och grundvatten har gett upphov till frågan om markförsurning kan öka korrosionen på vattenledningsnät. Då problemet är mycket komplext, var det primära målet att få en överblick av inverkan på korrosionsmiljö och korrosionsprocesser.

Försurningens inverkan på den externa korrosionen av rör i jord, studerades i en skadefrekvensanalys, men inga samband hittades. Korrosion in jord tycks i huvudsak bero på andra faktorer än försurning, som jordtyp.

Med hänsyn till placeringen av ett rör i marken kan tre olik fall urskiljas:
(i) Rör i luftad jord högt över grundvattennivån korroderar p.g.a. rik syretillgång. Utfällning av järnoxider leder dock till att korrosionen avtar dock med tiden. (ii) Rör i anaerob jord under grundvattennivån korroderar p.g.as. frånvaro av skyddande korrosionsproducter. Emmelertid, beroende på H2S/Fe2+-förhållandet kan ett skyddande lager av FeS fällas ut. (iii) På rör strax ovanför grundvattennivån kan luftningscellskorrosion uppkomma orsakad av en god syretillförsel kombinerad med en lagom låg resistivitet.

Laboratoriexperiment som simulerar luftningscellskorrosion utfördes med två parallella celler, av vilken en sprejades med försurat och den andra med oförsurat vatten. Luftningscellen skapades genom att sätta två elektroder av gjutjärn i en låda, anoden i lera och katoden i sand. Försurningen ökade lakningen i cellen vilket gav en ökad resistivitet i sanden över grundvattennivån, medan resistiviteten under grundvattennivån minskade. I vissa fall ökade därmed korrosionen medan den i andra fall minskade. Geometrin hos cellen, speciellt placeringen av katoden, avgjorde huruvida försurningen gav minskad eller ökad korrosion.

I en annan undersökning jämfördes den geografiska fördelningen av korrosionsorsakade vattenskador med fördelningen av försurningseffekter, och en signifikant korrelation observerades. Genom förändringar i råvattnets kvalité, primärt pH-värdet, alkaliniteten och sulfathalten, kan försurning av grundvatten leda till ökad intern korrosion av vattenrörsinstallationer i byggnader.

Försvarad 29 januari 1993 vid Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kgl Tekniska Högskolan. TRITA-TEK 1992:01, ISBN 91-7170-094-3